Svårt att bevisa att det rör sig om ett hatbrott

Journalisten Ingrid Carlqvist intog vittnesbåset med buller och bång.

Hon var kallad av mannen som misstänks ha misshandlat två kvinnor i slöja, men hann inte prata många sekunder innan rättens ordförande tröttnade.

Carlqvist, grundaren av Tryckfrihetssällskapet, en organisation som lider av svårartad muslimdille och tror att Sverige kommer att islamiseras i rask takt om vi inte börjar bekämpa denna världsreligion, struntade i advokat Mikael Sundmans första fråga.

I stället för att berätta hur hon känner den åtalade, som även han varit djupt insyltad i sällskapet, försökte hon sig på att läxa upp åklagare Linda Rasmusson.

– Mannen borde inte ha åtalats för hatbrott. Om han döms för det är det som att kriminalisera Tryckfrihetssällskapet, förklarade Carlqvist.

Längre än så han inte den eldfängde debattören innan rådman Jacob Heister avbröt och förklarade att hon var kallad som vittne och skulle svara på frågor och inget annat.

Carlqvist tog ny sats och berättade att Tryckfrihetssällskapet för en lidelsefull kamp för den i Sverige hotade yttrandefriheten och sannerligen inte är det minsta islamofobisk.

– Varför tror du att kritiker hävdar att ni är just islamofobiska, ville åklagaren veta.

– Av samma skäl som du har väckt åtal om hatbrott. Det är en fråga om okunnighet, löd svaret.

Den pedantiskt lagda kunde ha påpekat att mannen alls inte är åtalad för hatbrott utan för misshandel, men Rasmusson lät det passera.

Hon försäkrade att hennes åtalade vän inte var det minsta rasistisk och att det enda skälet till att han ingick i Tryckfrihetssällskapet var att han arbetar som revisor och kan pengar.

Varför hon sparkade ut honom ur organisationen? "Jag vill inte ha att göra med människor som tror att kampen mot islam ska bedrivas genom att slå ner muslimer på stan".

Det var den andra och sista dagen i en rättegång om ett våldsamt hatbrott i en stad som i går såg 10 000 människor samlas i en manifestation mot nazism.

Framåt sen eftermiddag var det dags för plädering. Mannen har inga minnen från överfallet, men nekar till att ha misshandlat kvinnorna för att de är muslimer.

Hans advokat gjorde sitt bästa. Överfallet började med att han sparkade omkull en soptunna. Är det ett hatbrott? Var motivet soptunnans religiösa tillhörighet? Nej, just det. Min klient var inte tillräknelig. Han hade själv misshandlats tidigare under dagen.

Det skulle förvåna om mannen frias. Kvinnorna gör ett trovärdigt intryck. Varför skulle de lögnaktigt anklaga en man de inte känner för denna råa misshandel?

Deras skador är dokumenterade och tre vittnen har under ed vittnat om olika skeden av misshandeln.

Att bevisa att det rör sig om ett hatbrott, det vill säga att motivet till attacken var offrens religiösa tillhörighet, är en annan och svårare sak.

Jag tror att åklagarens material är tillräckligt. Centrala är de två poliser som grep mannen och som har vittnat. En av dem är muslim och har berättat om rasistiska påhopp. Hans kollega sa att hon aldrig har hört en människa vara så hatisk, att det var en hemsk upplevelse.

Rasmusson yrkade på sex månaders fängelse och åberopade den antirasistiska organisationen Expo, det journalistiska nätverket Researchgruppen samt författaren Göran Rosenberg.

En samling människor som har i varje fall en sak gemensam, de är väl insatta i vad rasism handlar om och har alla dragit slutsatsen att Tryckfrihetssällskapet är en antimuslimsk organisation.

Det är för mig tydligt att mannen gav sig på kvinnorna för deras tro.

Jag hoppas att tingsrätten ser det på samma sätt. De två offren lider ännu snart två år efter det brutala överfallet fysiskt och psykiskt av sviterna.

Modern vågar inte gå ut ensam längre, dotterns gymnasiestudier rasade ihop.

Hatet mot dessa två kvinnor bör framgå i domen. För deras upprättelses skull, för alla Sveriges muslimers skull.

Följ ämnen i artikeln