Ryska huset sålt för 20,5 miljoner kronor
En krona!
Auktionen om fastigheten som har lett till diplomatiskt tjafs mellan Ryssland och Sverige, valsat hela vägen upp till Högsta domstolen och föranlett utrikesminister Carl Bildt att ge sig på kronofogden, inleddes med ett bud som fick åhörarna att fnissa.
Stämningen var annars spänd i kronofogdens lilla men fullsatta sal i Sundbyberg.
Den ryska federationens svenske advokat hade just varnat för att en tvångsförsäljning av det slitna höghuset på Lidingö skulle vara ett brott mot Wienkonventionens bestämmelser om diplomatisk immunitet.
"Detta är av stor vikt för hela världssamfundet. Det vore olyckligt om det skapades ett prejudikat för länder med mindre utvecklat rättssystem".
Auktionsförrättare Filip Håkansson tog dock ingen notis om den hotande globala krisen utan gick i stället igenom sakägarförteckning, servitut, förrättningskostnader och allt vad det var och satte sedan i gång auktionen.
– En miljon! Det första seriösa budet lades 09.30.
Bakgrunden: År 1990 startade den tyske affärsmannen Franz Sedelmayer ett säkerhetsbolag i S:t Petersburg tillsammans med polisen. När Sovjet upplöstes konfiskerades verksamheten av den ryska staten.
Sedelmayer blev blåst på drygt 40 miljoner kronor och härsknade till. Han vände sig till rättsväsendet i Tyskland och Sverige och begärde att fastigheter i dessa länder som ägs av den ryska staten skulle konfiskeras och säljas. Endast så kunde han få tillbaka sina pengar.
– En och en halv miljon!
– Två!
– Tre!
En potentiell budgivare som var med på högtalartelefon från Malmö gjorde en del oväsen, men la sig inte i tävlingen. Vid tio miljoner såg det ut att vara över. "Första, andra..." sa Håkansson, gjorde en konstpaus och höjde sin klubba.
En ung man frågade hur snart han måste lägga handpenning och höjde sedan till elva.
I Sverige valde Sedelmayer att begära att Ryska handelskammarens fastighet på Lidingö, ett sju våningar högt hus från 1950-talet, skulle tvångsförsäljas.
Ryssarna blev tokiga av ilska och påpekade att det bodde personer med diplomatisk immunitet i lägenheterna. Kronofogden och Nacka tingsrätt gick på Moskvas linje och sade nej till auktion, men Svea hovrätt och Högsta domstolen var av en annan uppfattning.
12! 13! 13, 5!
En äldre, propert klädd man drog sig ur, kvar fanns nu endast två män, varav den ene hade en stor amerikansk flagga på sin jacka.
Då väl HD sagt sitt var det fritt fram. Vilket fick UD och Bildt själv i flera brev att varna Kronofogden för de diplomatiska konsekvenserna.
Utrikesministerns inblandning ansågs på ledarsidor vara omdömeslöst och socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin kunde inte motstå tillfället att ge Bildt ett tjuvnyp. Det var ett liv och ett kiv.
Dagens auktion var det andra försöket. Första gången, i september 2012, lades endast ett bud. Det var Sedelmayer själv som ropade ut en miljon, vilket kronofogden ansåg vara alldeles för lågt.
Affärsmannen var på plats även i dag och berättade suckande att han menade en miljon euro, vilket inte framgick. Han har sedan dess fått höra att han är en snåljåp.
17! 18!
Inför den nya auktionen kallades Sveriges ambassadör i Moskva, Veronika Bard, upp till Rysslands UD. En protestnot lämnades över. Kreml har även mullrat om att beslagta den svenska ambassaden i protest.
Billy Uney, en medelålders man som bygger och säljer villor, kammade hem affären. 20,5 miljoner, cirka 40 miljoner under uppskattat marknadsvärde.
Ett riktigt klipp, om det inte vore för den inte obetydliga riskfaktorn. Att rysk egendom tvångsförsäljs och diplomater slängs ut på gatan ingår knappast i Vladimir Putins självbild. Moskva kan mycket väl vägra att flytta ut.
Svenska, tyska, och ryska journalister, samt ett team från journalisthögskolan, flockades kring fastighetens nya ägare.
– Jo, jag vet att det finns risker. Men jag tror på det här, sa Uney och smet sedan snabbt.
Jag sprang in i honom nere på gatan. Han bjöd på en cigarett, gjorde high five med en kompis och log med hela ansiktet.
En bisarr diplomatisk konflikt hade just nått en ny nivå.