Homestajlad – ner till minsta tepåse
Påsarna med te: Lingonlängtan, Blåbärsdrömmar.
Det vackra skrivbordet, de omsorgsfullt utplacerade romanerna, modemagasinen, tulpanerna.
Kvällen före visning och jag står och tittar ut över lägenheten. Här skulle man bo, tänker jag. Innan det slår mig att det faktiskt är min lägenhet, mitt namn på dörren, mina nycklar.
Men det är inte mitt te.
Det är inte heller mina möbler och inte min smak. Om jag nu har någon smak. Människor hävdar ibland motsatsen.
Mina trettiofyra kvadrat är homestajlade till tänderna.
Bakom minsta doftljus vilar en strategi värdig en halvtimmeslång dokumentär på BBC.
För någonstans mellan väggmålning och budgivning utvecklas själva homestajlingen till en gissningslek.
Eller: en högst ovetenskaplig studie i mänsklig längtan.
Det är inte bara en lägenhet som ska säljas, inte bara trettiofyra kvadrat, det är också en illusion om ett annat liv.
Som när man var barn och inbillade sig att allting skulle förändras om man bara fick en bilbana.
Min flickvän lanserar exempelvis att vi ska ha två små kycklingar av bomull stående bredvid påskliljorna i köket.
Människor kan relatera till kycklingar, säger hon.
Och allt detta jävla te. Du kan inte sälja en lägenhet utan lyxigt te. Blåbärsdrömmar. Lingonlängtan.
Den stressade medelklassens illusion om lycka och sinnlighet går genom olika sorters smaksatt vatten med drömska namn.
Och mysiga kuddar från Indiska. Spontant inhandlade.
Detta har till och med Dagens Nyheter snappat upp. I bostadsbilagan visar författaren Katarina Wennstam sitt vardagsrum. Hon sitter uppkrupen i soffan med en god bok och en kopp te.
Mysfaktorns heliga treenighet: soffa, bok, te.
Den moderna människans kanske mest seglivade myt. Att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att sitta uppkrupen i en soffa, läsa en god roman – och samtidigt balansera en kopp skållhet te i vänsterhanden.
I bästa fall genererar det träningsvärk. I sämsta fall tredje gradens brännskador.
Men Dagens Nyheters fotograf är precis som homestajlarna en gedigen tolkare av människors längtan.
Därför har han stått där i strumplästen i ett främmande vardagsrum och kommit på den banbrytande idén:
Katarina, kan du inte krypa upp i soffan med en god bok och en kopp te?
Kanske är det Lingonlängtan i muggen. Kanske Blåbärsdrömmar. Kanske är det ingenting alls.