Prussiluskan frodas när den globala byn växer
För att repa ett par varv till i förra veckans väv (Skit i att gräva i tidningshögen. Det rör sig om vad amerikanska tv-producenter kallar ”fristående avsnitt”):
Världen blir mindre. Vi får veta vad som händer i Burkina Faso och det skulle inte förvåna mig ett dugg om burkina fasoanerna, eller vad de heter, får veta vad som händer i, till exempel, Trollhättan. Det betyder inte att vi nödvändigtvis begriper vad som händer i Burkina Faso, men vi får rapporter om vad som försiggår där och vi får rapporterna omedelbart.
All denna blixtsnabba, globala information får många att känna en skyldighet att lägga sig i stort och smått, även om det sker långt, långt bort. Det är på så sätt det till exempel kan hända att utbildningsminister Jan Björklund får ett brev från den förre amerikanske presidentkandidaten Jesse Jackson, angående en obskyr studentfest på Hallands nation i Lund.
En omhuldad teori är att sådant är tecken på något väldigt fint. Att det världsomspännande skvallret gjort oss till medborgare i samma globala by med ansvar för varandra. Att förståelse, solidaritet, öppenhet och tolerans är i växande. Det påstås leda till att diktatorer störtas i arabvärlden och att multinationella företag åker på upprumpning om de missköter sig i Kina.
Kanske det. Men låt mig i all enkelhet påpeka att det också är ett paradis för beskäftiga människor som älskar att lägga näsan i blöt.
Tillvaron har alltid haft sina prussiluskor, men när tillvaron var småskalig behövde vi bara stå ut med prussiluskorna i vår egen socken. Det fanns något slags maktbalans. Men så blev den alldeles vanliga byn en global by och prussiluskorna blev världsomspännande. Var och en av dem fick medlen att läxa upp hela världen.
Resten är enkel matematik.
Låt oss anta att en genomsnittlig prussiluska har en lista på tio saker som man inte får säga, göra eller tänka och att varje socken nu har 1 000 globala prussiluskor i stället för en lokal. Det innebär att antalet saker som inte får sägas, göras och tänkas har ökat från 10 till 10 000.
Visst kan man tänka sig att den globala byn leder till förståelse, solidaritet, öppenhet och tolerans.
Man kan också tänka sig att den leder till sipp, grälsjuk, snarstucken tråkighet. Och det första offret är allt sinne för proportioner.