Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

DN krossar gamla tabun – och etablerar nya

På TURteatern i Kärrtorp spelas ­Markis de Sades ”Juliette”, om ”den unga flickan på klosterinternat som upptäcker och lär sig bejaka sin sexualitet, hur mörk, morbid och blodtörstig den än visar sig vara”.

Och i förra veckan friade hovrätten en 32-årig företagare som under en helg bejakat sin sexualitet genom att låsa in en 16-årig tjej med en historia av självskadebeteende i hundbur, slå henne i underlivet med rotting, urinera på henne och spänna upp henne på väggen med linor och krokodilklämmor.

Han trodde att hon var 18 och de ­hade kommit överens i förhand.

”Många tror fortfarande att BDSM är ­något knäppt och osunt”, det beror på ”okunskap och brist på medvetenhet”, har RFSU-aktivisten med det jagstarka namnet Xzenu Cronström Beskow skrivit. I P1 kommenterade han domen i samma anda.

Dagens Nyheter lyssnade och skrev en förstående huvudledare. Den hade rubriken ”En feministisk seger”. Tidningen framhävde hur omtänksam ­företagaren har varit. Han har ”verkligen vinnlagt sig om att hon var med på noterna. Han har uttryckligen erbjudit henne flera möjligheter att gå. Han har under helgen varit och handlat då och då och möjliggjort för henne att ­smita.”

Man får anta att flickan inte satt i bur under företagarens shoppingturer.

Det fanns kodord för att bryta förnedringen, påpekar DN och frågar: ”Vad mer hade han kunnat göra?”

Innan ni lockas att svara på DN:s ­retoriska fråga med ett enkelt ”låtit bli”, tag varning av ledarens rubrik: Att invända mot DN är att vara antifeminist, vilja ”omyndigförklara kvinnor” och anse att de, ”trots att de har åldern inne för sex, inte vet sitt eget bästa”.

Och så har DN, i sin iver att krossa gamla tabun, etablerat två modernt ­liberala tabun:

1. Våga aldrig påstå att en självmordsbenägen sextonårig flicka inte vet sitt eget bästa.

2. Antyd inte att folk som gillar att slå andra i under­livet med käppar är rubbade.

Och på TURteatern – ”Teater Utan Reaktionärer” – går alltså ”Juliette”, med den feministiska förtexten om att ­”lära sig bejaka sin sexualitet”. Pjäsen handlar om en flicka som vid 13 års ålder utnyttjas sexuellt och sedan finner njutning i att mörda sina nära, tortera flickor till döds, incest och ­annat smått och gott.

Det är skillnad på verklighet och skådespel. Men radikala värderingar är sig lika.

Följ ämnen i artikeln