Sju tecken på att Nato-ansökan ändå kan gå vägen
Alla pratar om att det ser allt mörkare ut för Sveriges chanser att bli medlem i Nato till toppmötet i Vilnius om knappa två veckor.
Men det finns trots allt ett antal tecken som tyder på att loppet inte behöver vara kört.
Den senaste koranbränningen må vara en del av den svenska yttrandefriheten men den har inte precis bidragit till att öka Sveriges chanser att få ett turkiskt ja till vår Nato-ansökan.
En rad ledande turkiska företrädare har fördömt koranbränningen, inklusive Erdogans nye säkerhetspolitiske rådgivare.
Så vad finns det egentligen som talar för att Sverige ska kunna väljas in till Natotoppmötet i Vilnius den 11 och 12 juli?
- Turkiets president Tayyip Recep Erdogan tog ovanligt lång tid på sig att fördöma den senaste koranbränningen vid Medborgarplatsen i Stockholm. Vid tidigare koranbränningar har han varit snabb med att uttala sin ilska och kritik. Den här gången kopplar han inte heller händelsen direkt till Sveriges Nato-ansökan. Det tolkar jag som att han inte vill låsa sig för hårt inför beslutet.
- Det turkiska parlamentet har förlängt sin ”vårtermin”. Det är fullt möjligt för dem att ratificera Sveriges ansökan i tid till Nato-mötet. Det är ett formellt beslut som måste fattas men i grund och botten är det Erdogan personligen som bestämmer.
- Erdogan tar en väldigt liten politisk risk om han plötsligt ändrar sig. Han har precis vunnit det senaste valet med god marginal och stärkt sitt grepp om makten för de kommande fem åren. Erdogan är en väldigt pragmatisk politiker. Han är känd för att kunna vända på en femöring. Turkiet hade ursprungligen inga invändningar mot Sveriges medlemskap.
- Att sätta stopp för koranbränningar finns inte med i det avtal som Sverige, Finland och Turkiet tillsammans skrev under för ett år sedan. Det ligger helt utanför de krav som Turkiet ställt som mestadels handlar om terroristbekämpning. Sverige antog nyligen en ny terrorlag som precis börjat gälla. Koranbränningar har inget med militäralliansen att göra.
- Ett taktikspel pågår in i det sista. Sverige måste inse att vår ansökan blivit en bricka i ett spel mellan Turkiet och övriga Nato, särskilt USA. Två svenska regeringar har utan resultat fjäskat och krupit för Turkiet. Sannolikt beror det på att vad Erdogan egentligen vill ha är stridsflygplan av typ F-16. Den amerikanska kongressen är tveksam till att ge klartecken till en försäljning och har villkorat den. Om inte Turkiet säger ja till Sverige blir det inga plan. Men Erdogan är rädd att det blir nej ändå. Därför vill han behålla det svenska förhandlingskortet så länge det bara går.
- Ungern är inte det stora problemet. Ungern har försäkrat att man inte har något emot att Sverige blir medlem av Nato. Däremot försöker Ungerns premiärminister Viktor Orban vinna poäng hos Erdogan genom att avvakta med sitt godkännande. Det är i samma ljus man ska se de nya uppgifterna om att Ungern kanske inte godkänner Sverige förrän i höst. Förhandlingstaktik helt enkelt.
Dessutom tar Orban chansen att markera mot Sverige som varit drivande när det gäller att hålla inne bidragspengar till Ungern som straff för att Orban fört landet allt längre bort från de grundläggande demokratiska värden som EU är byggt på. Lite hämnd med andra ord.
- Natos tunga medlemsländer trycker på Turkiet in i det sista. I går talade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz med Erdogan. Nyligen avlade Nato-chefen Jens Stoltenberg ett besök hos Erdogan. Det ryktas om att president Biden ska tala med honom per telefon och eventuellt bjuda in honom till Vita huset.
Trycket mot Erdogan är så här tätt inpå Natotoppmötet extremt hårt.
Nato vill till varje pris visa upp en total enighet mot Ryssland och Putins angreppskrig mot Ukraina. Det vore extremt pinsamt för Nato om Sverige inte kan välkomnas som medlem under mötet i Litauen. Erdogan kommer att få betala ett pris för det om han fortsätter trilskas.
I ovanstående resonemang har jag tagit på mig de positiva glasögonen. Det finns ännu fler argument som talar för det motsatta. Men jag lika lite som någon annan vet hur Erdogan kommer att agera fram till mötet i Vilnius. Det enda vi kan vara säkra på är att det pågår ett febrilt förhandlingsspel i kulisserna.
Skulle det sluta med att Turkiets ja drar ut på tiden så är det ingen katastrof för Sverige. Dels har Putin fullt upp på hemmaplan och med kriget i Ukraina. Dels har Sverige fått säkerhetsgarantier från bland andra USA, Storbritannien och Tyskland.
Nato behöver Sverige minst lika mycket som Sverige behöver Nato.