Samarbeten med SD är nu en realitet - och det kommer fortsätta
LENA MELLIN. I långsam takt kommer förhållandet mellan Sverigedemokraterna och de andra partierna att gå mot normalisering.
Motsatsen vore konstig.
Sverigedemokraterna var inte ett gäng snaggade skinnskallar ens när de tågade in i riksdagen för drygt fyra år sedan. Tvärtom var de påfallande snyggt klädda - men försedda med åsikter som de övriga riksdagspartierna tog avstånd från.
Varken dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) eller oppositionsledaren Mona Sahlin (S) ville ta i partiet ”med tång”.
Så fortsätter det i riksdagen där Sverigedemokraterna varken bekänner sig till något av de traditionella blocken eller ingår i kvittningssystemet.
Men i vissa kommuner har det benhårda avståndstagandet börjat vittra. Där förekommer visst samarbete mellan Sverigedemokraterna och andra partier.
Det kan man tycka illa eller bra om, men det är en realitet och det kommer med stor sannolikhet att fortsätta. I alla fall om utvecklingen går som i Norge.
Norska Fremskrittspartiet bildades 1973 och var länge allmänt bespottat, men 40 år efter grundandet blev det ett regeringsparti. Partiledaren Siv Jensen är finansminister.
Men till skillnad från Sverigedemokraterna, med rötter i nynazism och vit maktrörelsen, startade FrP som ett skattekverulerande missnöjesparti. Nu driver partiet dock kravet att Norge inte bör ta emot fler än tusen flyktingar per år.
Sverigedemokraternas paradfråga är minskad flykting- och anhöriginvandring. Det är därför de flesta av deras väljare lägger sin röst på SD och det är därför de andra sju riksdagspartierna inte kan samarbeta med SD. De anser att SD är främlingsfientliga och sorterar människor i ”vi och dom”.
Den inställningen kommer vittra i betydligt långsammare takt på riksplanet än ute i kommunerna. Men att utvecklingen kommer att gå i den riktningen även där är sannolikt.
I valet 2006 röstade 2,9 procent på SD i riksdagsvalet. I valet därpå blev siffran 5,7 och partiet knep 20 platser i riksdagen. I årets val blev siffran 12,9 procent och 49 platser.
Sverigedemokraterna är, enligt sin hemsida, näst största parti i 106 av totalt 290 kommuner. Det är näst störst i tre län, Blekinge, Gävleborg och Dalarna. Det är riksdagens tredje största parti.
Att de andra partierna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor om flyktingmottagning, integration, migration och därmed besläktade frågor är uteslutet.
Men i de kommuner som Aftonbladet beskriver i nyhetsartikeln här bredvid handlar det om poster. Och då är det svårt att negligera ett parti med stöd av kanske mer än var femte väljare.
Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, som leder valforskningsprogrammet, sker Sverigedemokraternas tillväxt nu i grupper som är negativa till att ta emot färre flyktingar. 2001 tyckte inga SD:are att det var dåligt, 12 år senare var siffran 19 procent.
Däremot är de mycket missnöjda med hur demokratin fungerar. Där har andelen växt från 2 till 37 procent under samma period.
Partier förändrar sig. Precis som allting annat.