Terrorism besegras inte med dårpippilagar
Den populistiska terrorlagstiftningsivern tar sig allt mer bisarra uttryck.
Inget tyder dessvärre på att galenskapen kommer att mattas.
De senaste dagarna har inte saknat påfrestningar för oss som är så omoderna att vi ännu anser att rättssäkerheten är av betydelse.
Eländet inleddes med att inrikesminister Anders Ygeman i ekots lördagsintervju lät meddela att det även i framtiden ska vara tillåtet att strida för ”de goda”, vilka nu de kan tänkas vara.
Det här är en tankefigur som får vilken jurist som helst att åldras tio år, inte minst med tanke på att historien som bekant lär oss att de som i dag anses vara goda i morgon kanske betraktas som onda och denna veckas uslingar mycket väl kan hyllas som hjältar nästa vecka.
Och vem eller vilka ska bestämma vilka de goda är? FN? EU? Ygeman själv?
Samma idé som SD
Kristdemokraten Lars Adaktusson vill av gåtfulla skäl inte vara sämre än inrikesministern och föreslår i en debattartikel i dag att det ska vara tillåtet att dra tillbaka medborgarskap för personer som misstänks för terroristbrott, en idé Sverigedemokrater har tjatat om i åratal.
Detta är ett förslag som brister på så många plan att det inte är helt lätt att bestämma sig för i vilken ordning invändningarna ska framföras.
Att vara misstänkt är inte samma sak som att vara skyldig. Menar Adaktusson verkligen att pass och nationell tillhörighet ska ryckas även från personer som senare visar sig vara felaktigt utpekade?
Omedveten om grundlagen
Hotet från terrorismen har underskattats och en utredning måste omedelbart tillsättas, ryter kristdemokraten, lyckligt omedveten om att frågan om medborgarskap är reglerad i grundlagen och således betydligt svårare och mer tidskrävande att ändra än andra lagar.
Att dela upp medborgarna i ett A- och ett B-lag där vissa kan berövas sin legala identitet gör nationen sämre. Och hur blir det med barn födda i Sverige om föräldrarnas medborgarskap upphävs?
Besegras inte med dårpippilagar
Terrorismen måste bekämpas med full kraft. Men den besegras inte med införande av dårpippilagar.
I förra veckan började det franska domarväsendet att protestera mot sitt lands paniklagar, som exempelvis det mystiska brottet "glorifiering av terrorism". Det betyder i praktiken att en berusad 20-åring som skrikit "Jag älskar kalashnikovs" kunde dömas till sex månaders fängelse.
Vill svenska politiker verkligen ha det likadant här?