Riktigt så illa kommer det inte att gå
Finansministerns skäl att överdriva
Elisabeth Svantesson (M) varnar för en bister vinter – i alla fall ekonomiskt.
Men ta beskedet med en nypa salt.
Finansministern har alla skäl i världen att måla i så dystra färger som möjligt för att slippa pressa fram vallöftena.
På tisdag nästa vecka presenterar den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) sin och regeringens första budget.
Inför presentationen offentliggjorde hon bilden av svensk ekonomi enligt finansdepartementets experter. Sammanfattningsvis ser det dystert ut. Riktigt mörkt.
– Det är en dyster bild som vi ser. Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter. Utan även svensk ekonomi går mot en bister vinter, sade hon.
Men det finns all anledning att ta beskedet med en viss nypa salt. Skälen är tre.
För det första är svensk ekonomi i grunden ganska stabil. Det krävs mycket för att den ska falla ihop som ett korthus.
För det andra brukar alla prognosmakare ha fel. Det går mycket sällan lika illa som de tror. Det visar ren empiri.
För det tredje har finansministern många skäl till att framhäva dysterheten. Detta bland annat för att slippa press från medborgare och organisationer att genomföra utlovade men kostsamma vallöften som exempelvis sänkningar av inkomstskatten för löntagare och pensionärer och skatt på ISK-sparande.
Men med det sagt så har Elisabeth Svantesson såklart rätt när hon beskriver att kurvorna pekar åt fel håll.
- BNP, alltså det samlade värdet av produktionen av varor och tjänster, minskar nästa år. Så sent som i sin förra prognos i augusti, sade finansdepartementet att den skulle öka med blygsamma 0,6 procent. Nu tror man det minskar med 0,2 procent. Ekonomin krymper alltså. Det är aldrig bra.
- Inflationen, prisökningarna, kommer, under nästa år ligga på 5,2 procent. I augusti var prognosen 3,9.
- Arbetslösheten kommer att ligga på en fortsatt hög nivå. Enligt Svantessons nya prognos kommer 7,7 procent gå utan jobb 2023. lika många som i år. Sverige har redan EU:s sjunde högsta arbetslöshet.
– Prognoserna har skrivits ner på flera områden. Och skrivits upp när det gäller inflationen, säger Elisabeth Svantesson.
Men hon, liksom i princip varenda nu levande ekonom, poängterar att osäkerheten är mycket stor. Prisökningarna är i sig oöverblickbara, kriget i Ukraina kan ta nya vägar och energipriserna kan nå nya höjder.
Kanske är det därför finansministern håller ganska hårt i plånboken. Hon beskriver den nya budgeten som ”milt åtstramande”, det vill säga ska inte spä på den redan höga inflationen.
Men det finns ett undantag. Och det är den elpriskompensation på sammanlagt 55 miljarder som regeringen presenterade i förra veckan. Men dessa pengar tas inte från statskassan utan från det statliga nätbolaget Svenska kraftnäts sparkonto.
Där ligger oerhört stora summor och skramlar. De utgörs av så kallade flaskhalsavgifter till Svenska kraftnät och är pengar som elkunderna nu får tillbaka. Därför anser Svantesson att de inte orsakar farliga prisökningar.
En faktor i det ekonomiska pusslet är årets stora avtalsrörelse i den privata sektorn. Industrifacken presenterade sina krav i dag. 4,4 procent vill de ha, det högsta kravet under det så kallade industriavtalets historia, dvs sedan 1997. Påverkan på inflationen kan få stort betydelse i den fortsatta diskussionen.
Industrin sätter det så kallade märket, det vill säga löneökningar som anses vara samhällsekonomiskt acceptabla.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.