Du är väl ingen mes, Reinfeldt?
Ingvar Carlsson gjorde det.
Göran Persson likaså.
Om inte Fredrik Reinfeldt vill framstå som en mes måste han också lämna över listor på förföljda människor till Kinas ledare.
I dag inleder statsminister Fredrik Reinfeldt (m) sitt besök i Kina. Han börjar med president Hu Jintao på Hainan, Kinas Hawaii, och fortsätter till Peking där han träffar premiärministern och folkkongressens talman.
Bland andra Mona Sahlin (s), svenska Amnesty och Birgitta Ohlsson (fp) har krävt att han tar upp situationen för fyra namngivna oliktänkande som trakasserats för sina åsikter. Reinfeldt vill inte lova något, han bestämmer sig på plats.
Det är i ett känsligt läge som Reinfeldts besök äger rum. OS-facklans färd mot Peking har lett till stora demonstrationer mot Kina.
Det har gjort det kinesiska ledargarnityret lite stingsligt. De ogillar starkt inblandning i frågor som de betraktar som interna.
Fredrik Reinfeldts diplomatiska förmåga kommer alltså att sättas på hårda prov när han träffar dem.
Tre frågor står på agendan. Reinfeldt vill göra affärer. Med på besöket följer en talrik direktörstrupp. Feta kontrakt väntar på underskrift.
Dessutom vill han lägga grunden för ett internationellt miljöavtal. Det ska skrivas under nästa år. Då är Sverige, det vill säga Fredrik Reinfeldt själv, ordförande i EU, som kommer att spela en framträdande roll i förhandlingarna.
Den tredje frågan är mänskliga rättigheter och behandlingen av oliktänkande. Det är en stående punkt när svenska statsministrar far till Kina.
Thorbjörn Fälldin (c) noterade efter sitt besök 1981 att ”de mänskliga fri- och rättigheterna är ytterligt begränsade.”
Sex år senare lämnade Ingvar Carlsson (s) över en lista på ”folk som har det svårt” till de kinesiska myndigheterna.
1996 krävde Göran Persson (s) att ett tiotal fängslade regimkritiker skulle friges. En av dem, den svårt cancersjuke Chen Ziming, släpptes faktiskt under besöket.
Kort och gott. Reinfeldt är tvungen att lämna över en lista. Annars framstår han som en riktig mes.