Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Vardagen får leva ut i bloggvärlden

Läs Ronnie Sandahls kolumn

Det sägs överallt nu, mediekartan ritas om.

Nätbaserade Wikileaks avslöjanden om amerikansk krigsföring har i det närmaste beskrivits som en revolution.

Eftersmaken har däremot varit ganska besk. Amnesty kritiserade i veckan att de 75 000 hemligstämplade dokumenten även innehåller namn på afghaner som hjälpt amerikanska styrkor. Dessa svävar nu i dödsfara.

Wikileaks grundare Julian Assange viftade däremot bort kritiken som idiotisk.

Och därmed visades än en gång prov på de nya nätmediernas största problem: bristen på ansvar.

Konsekvensneutralitet är ett fint ord, en vacker tanke. Men att bedriva journalistisk verksamhet är många gånger att inte publicera. Att väga relevans mot verkan.

Ett exempel: morden i Arboga. I den offentliga förundersökningen fanns fotografier av de två sönderslagna barnen.

Mediebevakningen av morden var säkerligen inte fri från övertramp – men alla medier avstod självfallet från att publicera obduktionsbilderna. Allt annat hade varit otänkbart. Relevansen var obetydlig i jämförelse med dess skadeverkan, kränkningen av föräldrarna.

I stället publicerades bilderna på sajten The Pirate Bay. Två barn som slagits ihjäl med hammare. När barnens pappa bad sajten att ta bort bilderna vägrade de. I yttrandefrihetens namn.

Där och då kändes vägen till en ansvarsfull nätburen medborgarjournalistik oändligt lång.

Men det finns faktiskt ett område där bloggvärlden redan utklassar traditionella medier: vardagens livsviktiga mellanrum.

Nyhetstidningar är alltid på väg. Det hör till mediets natur att skriva om människor som rycks ur sin vardag: ett affärsbiträde som bevittnat ett bankrån på andra sidan gatan, en småbarnsmamma som fått en glasbit i köttfärssåsen.

Människor som säger: jag kunde inte tro att det var sant, det var som en mardröm, som på film. Overkligt.

Å andra sidan måste en cancersjuk fabriksarbetare i princip ha blivit felbehandlad för att hamna i tidningen. Oavsett hur livsgörande och allmängiltig hans berättelse än är.

Här spelar bloggvärlden en viktig roll. På nätet finner du den cancersjuke fabriksarbetarens egna ord om kampen mot tumörerna. Eller mamman som förlorat sina barn. Eller den arbetslösa kontoristens innersta tankar om senaste söka jobb-kursen.

Det är en väldigt stor liten medierevolution.

Följ ämnen i artikeln