Tio gånger mer knark i Sverige än vad som varit känt
Narkotikamarknaden i Sverige kan vara tio gånger så stor som tidigare beräkningar har gett vid handen.
Det framgår av en analys av encrochat-materialet som polisen har gjort.
Säkerhetsforskaren: Encrochat var en helhetslösning för kriminellaDen franska polisens hackande av den krypterade mobiltjänsten encrochat har beskrivits som en enorm framgång i brottsbekämpningen.
Bara i Sverige har runt 230 personer frihetsberövats sedan diverse gangsters kommunikation med varandra kommit till polisens kännedom.
Advokater har dock kritiserat åklagarens användning av informationen och i en dom i Svea hovrätt i förra veckan ifrågasattes om dessa bevis fullt ut är lagliga, vilket var en av anledningarna till att en man friades för grovt vapenbrott.
Jag skulle inte bli alldeles förvånad om vi får se fler sådana domar. Men det är av underordnad betydelse i detta sammanhang.
För även om encrochat i slutändan möjligen inte blir den oerhörda operativa framgång som den har framställts som, är materialet också viktigt ur en annan aspekt.
Det har nämligen gett polisen en unik inblick i den organiserade brottsligheten. Att kunna ta del av av alla dessa brottsplaner har höjt kunskapen betydligt.
Tidigare okända kriminella nätverk har avslöjats. En del småhandlare har visat sig vara tongivande aktörer. Relationer som polisen inte kände till har gått att kartlägga.
I dag publicerar Noa, polisens nationella operativa avdelning, en rapport i vilken dessa underrättelser har sammanställts och analyserats.
Av den framgår bland annat att polisen lyckats stoppa tio långt gångna mordplaner i fjol. Att priset för ett människoliv ligger på cirka 100 000 kronor. Att det är populärt att anlita väldigt unga torpeder.
Samt, inte helt överraskande, att trådar löper in i sfärer som inte primärt kännetecknas av brottslighet.
En och annan tjänsteman på myndigheter förser kriminella med information. Några bankkontakter beviljar frikostiga lån. En icke namngiven kommunpolitiker ska mutas.
Den organiserade brottslighetens primära drivkraft är snabba och mindre snabba cash.
Mest lukrativt är givetvis narkotikan. Säga vad man vill om ett fiffigt assistansbedrägeri, men det ger bara småpengar jämfört med hasch, kokain och allt vad det nu är som smugglas in i landet.
84 stora aktörer har kartlagts. De beräknas sälja droger i Sverige för mellan 10 och 15 miljarder kronor varje år och göra vinster på mellan två och tre miljarder.
Dessa syndikat tros varje år föra in 100-150 ton narkotika i landet.
Onekligen en hög siffra, givet att konsumtionen av knark i Sverige tidigare har uppskattats till runt 15 ton årligen.
Visst, mängden som smugglas in i landet är inte nödvändigtvis den mängd som folk petar i sig. Vissa partier kan vara på väg till andra länder. Icke desto mindre är summan närmast sensationell.
Vilka slutsatser drar då utredarna? En är att myndigheter och företag är mer sårbara än vad som tidigare varit känt. Insiders, otillåten påverkan, korruption.
En annan är att varken rättsväsendet eller sjukvård är dimensionerat för storleken på narkotikamarknaden.
Nu är denna undersökning behäftad med brister. Vad som är sant och vad som är skryt, lögner eller överdrifter i dessa chattar är inte lätt att veta.
Det behövs ett bredare underlag än encrochat för att göra en trovärdig bedömning av omfattningen av narkotikahandeln.
En större undersökning borde göras. Är verkligen denna kommers tio gånger så stor som tidigare uppskattningar kommit fram till?
Polisen behöver veta. Vården behöver veta.