Vi måste vara redo när Putin stänger av gasen
Många ligger och njuter av rekordvärme och ser fram mot stundande semestrar.
Fast egentligen borde vi bekymra oss för hur vi ska få el den kommande vintern när Putin kan skapa kaos i Europa.
Det är inte en glädjedödande varning från mig utan från Internationella energirådet.
Så beroende är Sverige av rysk naturgasEn föraning om vad som kan vänta fick vi i början av veckan. Ena dagen kostade en kilowattimme el tio öre. Nästa var den uppe i nästan fem kronor.
Varken konsumenter eller regeringar kan acceptera den typen av extrema prisfluktuationer på basvaror som hela samhällsbygget vilar på.
Tänk om mat- och bensinpriser skulle fluktuera på samma sätt från dag till dag. Då skulle revolutionen stå för dörren.
Det borde inte finnas någon viktigare uppgift för den svenska och andra regeringar än att försöka lösa den akuta energikrisen och reglera elmarknaden på ett rimligt sätt innan vintern kommer.
Redan de senaste veckorna har president Putin börjat strypa gasen till Europa med följd att priserna rusar. Detta trots att vi befinner oss mitt i sommaren där energiförbrukningen normalt sett går ner.
Chefen för Internationella energirådet, IEA, varnar för att Europa omedelbart måste vidta åtgärder för att skydda sig mot ett stopp för rysk gas i vinter. Fatih Barol misstänker att syftet med att Ryssland redan nu stryper gasen är att förhindra att Tyskland, Nederländerna, Österrike, Italien och andra europeiska länder som är starkt beroende av rysk gas ska kunna fylla på sina lager inför vintern.
– Ryssland vill öka sin förmåga till påtryckningar under vintermånaderna, säger Barol.
Tyskland har redan insett faran och beslutat att det mesta av gasen de får under sommaren ska gå till lagren. För att möta de omedelbara energibehoven drar man igång tidigare avstängda kolkraftverk.
Utan välfyllda lager väntar ett energikaos som får den gångna vintern att likna en sommarpicknick i parken.
Löser inte krisen
Vid det här laget är alla medvetna om problemen men det svåra är att hitta lösningar.
Europa kan importera flytande gas, LNG. Kontrakt har skrivits med bland andra USA och Qatar. Men det är svårt att få tag på de enorma volymer som behövs. Det är därför Europa fortsatt importerar rysk gas trots att alla är medvetna om att inkomsterna finansierar Rysslands aggressionskrig i Ukraina.
Många sätter sitt hopp till utbyggnaden av fossilfri sol- och vindkraft. På sikt hjälper det till att lösa krisen men inte akut. De stora havsparker för vindkraft som bland annat Sveriges regering hoppas på kommer att ta flera år att bygga.
Det snackas mycket om att snabba på tillståndsprocesser och minska kommuners möjligheter att lägga in sitt veto mot vind- och solkraftsparker. Men även där handlar det om energi som står klar att använda först om flera år och som dessutom är starkt väderberoende.
Vad Europa och resten av världen behöver är mer planerbar fossilfri energi.
De länder som har kärnkraft kan försöka förlänga livstiden på sina kärnkraftverk. Men ny kärnkraft är inte heller någon akut lösning. Att bygga ny kärnkraft är en process som tar minst 5-10 år. Inte ens de nya små kärnkraftverken går att smälla upp och köra igång med kort startsträcka.
Att spara och energieffektivisera är ett sätt att få ner förbrukningen. Men hur många accepterar 18 grader inomhus? I värsta fall kan det bli fråga om ransonering.
Sväljer beskt piller
Prisregleringar är en annan möjlighet. Vissa länder har redan infört tak för vad elen får kosta. Men det är svårt att rikta priskraven direkt mot producenterna. Då kanske de slutar leverera.
Den bittra sanningen är att det inte finns några bra lösningar på energibortfallet ifall Putin stänger av gaskranen. Men ansvariga politiker och experter borde redan nu sätta frågan allra högst på dagordningen.
Annars är det risk att de internationella sanktionerna mot Ryssland snart visar sig slå hårdare mot oss själva än mot Kreml.
USA:s president Joe Biden är beredd att svälja ett bittert piller för att försöka få ner de amerikanska bensinpriserna. Nästa månad reser han till Saudiarabien för att träffa landets starke man kronprins Muhammed bin Salman. En man som misstänks för att ha beställt mordet på den regimkritiske saudiske journalisten Jamal Khashoggi vars kropp styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
I valrörelsen lovade Biden att se till att bin Salman förblev en internationell paria. Nu tvingar omständigheterna honom att krypa till korset.
Biden har flera gånger uppmanat Saudiarabien och Opec att öka produktionen av olja för att därmed sänka världsmarknadspriset. Något bin Salman vägrat göra.
Men ett personligt besök av Biden kombinerat med amerikanska vapenleveranser kanske kan få honom att tänka om och därmed sänka världsmarknadspriset på olja rejält. Något som skulle minska Rysslands inkomst av sin oljeexport.
I försöken att lossa Putins grepp om energivapnet är alla medel tillåtna.
Det här är Wolfgang Hansson