Liberalerna försöker rädda ansiktet
Uppståndelsen runt Sverigedemokraternas trollfabrik gick i morse in på sin tredje vecka.
Dagens avsnitt inleddes med att dramats intressantaste person, Jakob Olofsgård, partisekreterare i Liberalerna, smög förbi i riksdagens kulvert utan att journalisterna upptäckte honom.
Han har det inte alldeles tacksamma uppdraget att försöka rädda sitt partis ansikte efter att förra veckans L-krav på förbud mot anonyma partikonton bemöttes kallsinnigt av övriga Tidöpartier.
Sannolikt var denne Olofsgård nöjd med att tv-kamerorna var riktade mot socialdemokraten Tobias Baudin, som givetvis inte missade ännu ett tillfälle att ryta att ”regeringen måste agera”.
De var båda på väg till ett möte mellan riksdagspartiernas partisekreterare ”om att hitta en väg framåt” och valde den underjordiska gång som förbinder riksdagens olika byggnader.
En vaktmästare med några korgar bestående av förra veckans rester av frukt passerade, två väktare försökte hålla ordning på pressen, oppositionens talespersoner mös.
– Sverigedemokraternas arbetsmetoder är inte acceptabla, sa vänsterpartisten.
– Uppseendeväckande och upprörande, sa miljöpartisten.
– Jag har inga förhoppningar, suckade Centerpartisten lika uppriktigt som insiktsfullt.
Dagens möte var nämligen i sakfrågan närmast meningslöst.
Sverigedemokraterna har ju redan deklarerat att Kalla Faktas avslöjanden om anonyma härjningar i sociala medier inte kommer att leda till nämnvärda förändringar av partiets arbetsmetodik.
Men så länge någon har ett intresse av att låtsas som att det betydelselösa har någon form av betydelse, kommer också grytan fortsätta att puttra.
Och ett sådant intresse saknas sannerligen inte.
Tidningar, radio och tv har ingenting emot att en nyhetsfattig måndagsmorgon tapetsera sina sajter med rubriker om ett krismöte.
Oppositionen har naturligtvis intresse av att så länge som möjligt plåga Kristersson & CO med uppercuts och kroppslag och utspel.
Moderaterna, som tog initativet till dagens möte, har intresse av att dämpa stämningen och låtsas vilja lyssna på synpunkter.
Och ledningen för Liberalerna, ett parti där det här och där kroniskt och lågintensivt puttrar av irritation över samarbetet med SD, har en brand att släcka.
Irritationen har nämligen i och med debatten om trollfabriker vuxit till högljudd kritik från en del företrädare.
En timme skulle det ta, mötet. Journalisterna hade tagit sig upp ur kulvertarna och stod nu och huttrade på Mynttorget, utanför Moderaternas kansli.
Turister från södra Europa och Asien passerade på väg mot Gamla stan, några tonårstjejer som fått i uppgift i skolan att fotografera statyer och minnesmärken irrade runt och letade efter obelisken som Gustav III lät uppföra, en glassförsäljare stod och såg uttråkad ut.
Men så hade också gårdagens högsommarvärme förbytts i 15 grader och snålblåst.
Mötet drog ut på tiden, men så kom politikerna ut igen.
– Jag fick inga svar på mina frågor, suckade socialdemokraten Baudin missnöjt.
– Vi kommer fortsätta fråga Kristersson ”när tänker du kliva fram?”.
En halvtimme senare, i foajén utanför riksdagens kammare, flockades journalisterna runt Liberalen Olofsgård.
En lång och smal man som viftade triumfatoriskt med ett dokument.
Redan före mötet hade L slugt nog läckt till pressen vad det handlade om, nämligen en uppförandekod i vilken det tas avstånd från falska konton i sociala medier.
En överenskommelse som Olofsgård vill att övriga partier ska skriva under.
Men här fanns inget ultimativt krav, Tidösamarbetet står inte på spel, Liberalen nöjde sig med att ”välkomna” om Åkesson är med på tåget.
En bit bort, omgiven av en annan klunga journalister stod Sverigedemokratens partisekreterare Mattias Bäckström Johansson och deklarerade att partiet kommer att fortsätta med anonyma konton,
Men han sa sig samtidigt vara ”öppen” för förslaget från L.
Och varför skulle han inte vara det? Uppförandekoden är nämligen identisk med den som samtliga partier i EU-parlamentet undertecknade redan den 9 april i år.
Ja, även SD har skrivit under.
Utspelet om uppförandekod är med andra ord en bluff. Ett sätt för L att rädda det som räddas kan.
Att ställa upp på någonting som redan gäller på EU-nivå är inte mycket till åtagande och moderater och kristdemokrater hummade och sa saker i stil med att förslaget är ”intressant”.
Det finns med andra ord skäl att anta att den här farsen är tillräcklig för att Liberalerna ska lyckas inbilla sig att ansiktet är räddat.
Under tiden spektaklet pågick kom rapporter om att de två sverigedemokrater som skulle genomgå en kurs om Tidöavtalets respektklausul är färdiga med utbildningen.
De gjorde ett utspring i konfetti och sprut från Pommac och fick ett diplom.