Bakom knuten står någon och viskar: Sköt dig själv
Sitter och blaskar med en kopp kaffe i köket på kontoret när en kollega slår sig ner.
Vi konstaterar att vi är rätt slut efter det här läsåret och att det kommer att sitta väldigt fint med semester. Lågkonjunktur och högt tempo för att hålla sig kvar i frilansdjungeln har gjort året lite tuffare än vanligt, och sist men inte minst, säger min kollega, en hård samhällelig attityd. Bakom varenda knut står någon och viskar: Sköt dig själv och skit i andra. Se om ditt eget hus. Själv är bäste dräng.
Jag fattar först inte riktigt vad hon menar, men nu när jag sitter här framför datorn och läser ett par rader om det stockholmska barnsjukhuset Martina, kan jag inte annat än hålla med.
Barnsjukhuset Martina utgör en väldigt tydlig symbol för hur alliansens politik har förändrat Sverige. Detta hemtrevliga lilla sjukhus erbjuder nämligen chansen att köpa sig förbi vårdköer, att köpa sig rätten till ett fint och värdigt bemötande, en härlig hemlik miljö och de bästa barnläkarna och barnsjuksköterskorna. Pungar du bara ut med 210 kronor i månaden och 200 spänn per besök får du alltså lite extra bra vård till din unge.
Det stinker. Det stinker död hund ta mig fan. Sveriges hela vårdsystem håller smygande på att privatiseras och snart är det så här i Sverige, att rätten till kvalitetssjukvård avgörs av den sjukes betalningsförmåga.
Och det börjas med barnen, för när det gäller våra barn är vi beredda att gå förbi alla tänkbara politiska ställningstaganden om vi bara blir tillräckligt desperata. Blir den lilla kärleksungen allvarligt sjuk är vi nog alla beredda att sälja allt vi äger och har för att få bästa tänkbara vård.
För ett medelinkomsttagarsvennebananpar i kärnfamilj är 200 spänn hit eller dit en fis i rymden.
Men för en ensamstående, sjukskriven, utförsäkrad trebarnsmorsa, som drabbats av den borgerliga alliansens alla andra åtgärdspaket i form av lägre sjukpenning, höjd a-kassa och högre boendekostnader, är de här avgifterna ett slag i ansiktet. Ett hån mot jämlikheten, broderskapet och solidariteten.
Hon har rätt, min kollega, det är först nu som man märker av den borgerliga alliansens idoga arbete med att göra Sverige mer individbaserat. Samhället bara osar ego-, roffar- och armbåga sig fram-mentalitet. För den starke innebär det en massa vinster i form av skattesänkningar, avskaffad förmögenhetsskatt och fina privata alternativ till den allmänna sjukvården. För den svage en hårdare värld där man ska se om sitt eget hus.
Vill vi verkligen ha det så?
Nej tack, säger jag och betalar hellre 200 spänn extra skatt i månaden för att alla svenska barn, även de vars föräldrar inte har råd, ska få komma till Martina.