SKANDAL: FESTERNA
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-11-03
Torpeden talar ut om nätterna på svartklubben: ”Det är för jävligt”
Här, vid Kungsholmstorg i centrala Stockholm, låg klubben som kungen och hans kompisgäng uppges ha besökt regelbundet i början av 1990-talet.
Lönnkrogen drevs av gangstern Mille Markovic, känd som torped i den undre världen.
– Jag har försökt berätta det här många gånger tidigare, men ingen har lyssnat, säger han.
Uppgifterna om kungagängets fester utgör flera kapitel i boken ”Den motvillige monarken”.
Redan i unga år hade kronprinsen ett rykte om sig att festa hårt med sin allra närmaste krets, bland andra Noppe Lewenhaupt, Aje Philipson och Anders Lettström.
Det var också med de herrarna han senare påstås ha besökt två av Stockholms svartklubbar under det tidiga 1990-talet.
Ägaren till klubbarna var Mille Markovic, känd som porrkungen Carl Serungs högra hand och fruktad gangster i Stockholms undre värld.
Enligt boken abonnerade kungagänget alltid lönnkrogen Club Power på måndagskvällarna. Då höll sig alla andra kroggäster hemma.
’Fick aldrig någonting’
Krogen låg i en källarlokal i korsningen mellan Hantverkargatan och Agnegatan i Stockholm. Ett par våningar upp i samma byggnad satt på den tiden rikspolisstyrelsen.
I boken beskriver Mille Markovic hur kungens vänner brukade anlända vid sex-sjutiden på kvällen. Kungen brukade komma sist av dem alla, alltid eskorterad av sina livvakter.
Då var middagsborden flott dukade med vita dukar och linneservetter.
Sällskapet ska alltid ha beställt trerättersmenyer från restaurangen en våning upp.
Redan tidigt på kvällen ska det ha funnits unga damer med i sällskapet. Det såg gängets fixare, Christer Gustafsson, till.
Enligt Mille Markovic hade kvinnorna lockats dit med erbjudanden om att få fart på sina karriärer. Många av dem drömde om jobb som fotomodeller eller sångerskor.
– Det där störde mig, säger Mille Markovic, när Aftonbladet träffar honom på adressen där krogen en gång låg.
– Tjejerna fick aldrig någonting av det som lovades. Det tycker jag är för jävligt.
Slapp polisrazzior
Enligt boken tog kvällarna en ny vändning när middagen var avslutad. Då började underhållningen som Mille Markovic anställda svarade för.
I lokalen fanns en bubbelpool och kvinnorna började klä av sig för att sedan sitta i männens knän.
Mille Markovic beskriver att han var väldigt nöjd med kungens besök – av flera skäl.
Ett av dem var att han slapp obehagliga överraskningar i form av polisrazzior så länge det exklusiva klientelet var på plats.
I boken beskrivs hur Stockholmspolisens insatsstyrka snopet fick vända i dörren när det stod klart att kungens Säpovakter fanns i lokalen.
Entrén sprängdes
Under 1992 kom Club Power att figurera i en rad våldsamma sammanhang. I maj det året hittades en grovt kriminell person skjuten inne i en kontorslokal. Polisen misstänkte att någon tvingat mannen att spela rysk roulette med sig själv på grund av en penningskuld.
Kort därefter utlöstes en kraftig sprängladdning i anslutning till entrén.
Vid den tidpunkten valde Mille Markovic att flytta sitt etablissemang till en lokal på Hornsgatan 66 på Södermalm.
Den nya lokalen inreddes exklusivt med en stor bubbelpool mitt i rummet.
”Har berättat tidigare”
Markovic sägs ha låtit tillverka ett antal guldnycklar som han delade ut till sina stamgäster.
Bland andra till kungagänget. När Aftonbladet träffar honom påstår han att han har dokumentation som styrker hans berättelse.
Varför lägger du inte fram den nu?
– Den sparar jag till min egen bok som jag jobbar med, säger han.
Varför väljer du att träda fram nu?
– Jag har berättat den här historien tidigare, bland annat under flera av rättegångarna mot mig, men då har ingen lyssnat.
Bland de kontroversiella festerna i ”Den motvillige monarken” finns även vistelsen i Atlanta 1996 och jaktresan till Bratislava 2008.
Träffades i Åre
En anonym kvinna berättar att hon tillsammans med kungens vän Christer Gustafsson och fem andra tjejer åkte till Åre för att spendera tid med kungen och kretsen kring honom.
Samma upplägg ska det ha varit under en jakt i Nynäshamnstrakten i slutet av 1980-talet. Gustafsson fixade tjejer.
Den gången fem stycken. Eller fester i centrala Stockholm. Alltid med inringda tjejer, bland annat som ”kaffesällskap”.
Nekar först
I boken intervjuas Christer Gustafsson. Där nekar han först till att tjejer ringdes in.
Men säger sedan:
– Anders Philipson har ju julmiddagar och efteråt samlas vi. Men det har hållit på i trettio, fyrtio år, och du vet, alla fruar vet om att ... på kvällen sitter ... har vi ringt in tjejer, va.
Författarna frågar vad syftet med att ringa in tjejer är.
– Avslappning.
Men går det så långt som till sex?
– Nej, nej ... det är över.
Det är över?
– Nej, nej, det ligger inte på det planet, det gör inte det.
Aftonbladet har sökt Christer Gustafsson.