Olivers egna ord om dramat

”Jag var säker på att jag inte skulle överleva”

I beckmörkret över nordöstra Kanada stannade flygplanets båda motorer.

Oliver Edwards-Neil, 25, och Troels Hansen, 45, tvingades nödlanda i isvattnet – och överlevde.

Nu berättar Oliver Edwards-Neil själv om flygdramat.

– Jag var säker på att jag inte skulle överleva men min kompis sa: ”Du klarar det”, säger Edwards-Neil till Sydney Morning Herald.

Klockan var runt fem på eftermiddagen och solen hade gått ned när de märkte att någonting inte stod rätt till med deras plan.

– Vi flög över norra Kanada över en vattenväg när vi drabbades av dubbelt motorhaveri, vilket är rätt ovanligt, säger Oliver Edwards-Neil, som bor i Sverige, från sjukhuset i Iqaluit i Kanada.

”Små isflak”

Oliver Edwards-Neil och Troels Hansen, båda bosatta i Göteborg, skulle mellanlanda i Iqalit innan de skulle flyga vidare till Sverige i sitt Cessna 337, men tvingades nödlanda i det iskalla vattnet.

– Vi skickade ett nödanrop och sände ut ett ”mayday” och fem till sju minuter senare nödlandade vi i vattnet, säger Oliver Edwards-Neil till Sydney Morning Herald.

– Det fanns små isflak överallt och vi lyckades nödlanda planet bredvid ett av dem – ett isflak på ungefär fem gånger tio meter, säger han.

Vännerna hann knappt ta sig ur planet innan det hade sjunkit.

En av planets vingar hade lagt sig på isflaket och vännerna lyckades klättra ut på isflaket.

– Vi hade tur att vi kom ut. När vi kommit ut var vattnet upp till taket, säger Oliver Edwards-Neil till Sydney Morning Herald.

Oliver Edwards-Neil och Troels Hansen stod på isflaket i beckmörkret och kylan och hoppades på att någon skulle hitta dem.

– Så nu var vi på det här isflaket och hade inte en aning om det skulle klara vår tyngd, och hoppades så innerligt att det skulle det, säger Oliver Edwards-Neil.

”Skrek och ropade”

Edwards-Neil och Hansen hann inte få med sig några nödraketer ur planet. Men efter några timmar på isflaket började de se flygplan och helikoptrar som flög fram och tillbaka.

De kom allt närmare – men kunde inte se de två strandsatta männen.

– En gång flög helikoptrarna så nära men kunde inte se oss. Efter det ville jag inte se räddningsflygplanen något mer – det var meningslöst. De såg oss inte överhuvudtaget, säger han.

Sökningarna upphörde sedan och temperaturen på -20 började ta ut sin rätt – trots att de hade räddningsdräkter på sig.

– Jag hade aldrig trott att jag kunde frysa så mycket. Jag skakade oavbrutet, säger Oliver Edwards-Neil.

I åtta timmar – under hela natten – stod vännerna på isflaket och försökte värma varandra och skydda varandra från vinden.

– Som pingviner, säger Oliver Edwards-Neil.

En räktrålare, ”Atlantic Enterprise”, blev Oliver Edwards-Neil och Troels Hansens räddning.

– De grät och allt sånt. De var glada att se fartyget, säger Atlantic Enterprises kapten Bo Mortensen till lokala medier.

– De var otroliga människor, de var som änglar från himlen, säger Oliver Edwards-Neil till Sveriges radio.