Miljarder betalas ut felaktigt

helskärm

Minst 11, kanske 18 eller möjligen 27 miljarder kronor betalas felaktigt ut från staten på ett år. Det hävdar regeringens delegation för kontroll av utflödet från välfärdssystemen.

Men delegationen kritiseras och flaggar själv för att det finns inslag av "mer eller mindre välgrundade uppskattningar".

Delegationen ska leverera sitt slutbetänkande i december. Uppdraget från regeringen är att bedöma storlek på och orsaker till felaktiga utbetalningar från bland annat sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, föräldraförsäkring, lönebidrag, studiemedel, assistansersättning och ålderspension.

Det ska sedan användas som underlag när regeringen föreslår åtgärder för att strama till regler och minska fel.

Stor osäkerhet

I en delstudie gör delegationen uppskattningar om fel i 41 studerade system. Det är system där de sammantagna utbetalningarna uppgick till drygt 650 miljarder kronor 2018. Tas ålderspensionen, där felen bedöms vara små, bort ut kalkylen återstår system som står för över 300 miljarder i utbetalningar. I dem uppskattas de felaktiga utbetalningarna till 5,5 procent eller 18 miljarder.

Men osäkerhetsintervallet är mellan 11 och 27 miljarder och "punktskattningen" om 18 miljarder "bör användas med försiktighet", skriver delegationen.

Delegationen återkommer flera gånger till att det inte är särskilt lätt att uppskatta felutbetalningar, men landar ändå i konkreta siffror efter att ha gjort sådant som antaganden om vad mörkertalet för fel kan vara.

Statsvetaren Niklas Altermark, som forskar om funktionshinderspolitik vid Lunds universitet, har tidigare kritiserat delegationen och dess bedömningar. Han håller fast vid invändningarna.

– Den sammantagna bilden är att det empiriska underlaget är för tunt och det spekulativa inslaget för stort, det här håller inte som underlag för politiska beslut, säger Altermark men befarar att siffrorna ändå kommer att användas flitigt.

– Den här typen av siffror tenderar att få ganska stor påverkan på politiken som förs, politiker tycker om att använda dem för att motivera politiska beslut, säger Altermark och tycker att det verkar som om delegation till varje pris velat presentera siffror, trots undermåligt underlag.

Flera gör fel

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till TT att det är "bekymmersamt" att så många miljarder verkar betalas ut felaktigt.

– En stor del av problemet verkar ju vara ju utbetalningar till företag, men också att det handlar om att det är myndigheter som gör fel, det är ju inte bara privatpersoner som gör fel eller fuskar, säger Andersson.

Hon säger sig vara medveten om osäkerheten i bedömningarna men att delegationen gör ett värdefullt arbete utifrån det material som finns.

– Det här är det bästa vi har att basera politiska beslut på.

Bara en mindre del av de bedömningar som görs baseras på empiriska studier, till exempel kontroller av beslutade ärenden. Det framgår att myndigheter som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan varit ovilliga att bidra med uppskattningar eftersom de anser att antagandena som görs blir för osäkra.

Gamla uppskattningar

Därför baseras till exempel bedömningarna av felutbetalningar i assistansersättningen på bortåt tio år gamla uppskattningar och expertbedömningar, som delegationen har justerat och räknat upp i 2018 års utgiftsnivå. Nu uppskattas felutbetalningarna till mellan 8,6 och 14,3 procent, eller 2,5 till 4,1 miljarder.

När debatten om neddragningar i assistansersättningen var som mest intensiv för tre-fyra år sedan använde dåvarande ansvariga statsrådet Åsa Regner (S) de sedermera uppdaterade bedömningarna om fusk och felutnyttjande som ett argument för att prövningen måste vara strikt. Siffrorna om uppemot tio procent eller tre miljarder i felutbetalda ersättningar återkom hon till ofta.