Erdogans offensiv pressar EU ytterligare

Turkiets vilja att gå in i Syrien handlar främst om inrikespolitik. Men offensiven kan också ge Turkiet ännu en hållhake på EU, enligt Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

– Läget för Europas regeringar blir mer akut.

Alla förberedelser är klara för en turkisk militäroffensiv i nordöstra Syrien, enligt det turkiska utrikesdepartementet.

Offensiven, som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan varslade om i lördags, handlar om att trycka kurdiska styrkor bort från gränsen. Det är ett tydligt led i Erdogans turknationalistiska politik, enligt Bitte Hammargren vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Turkiet anser att den USA-stödda SDF-alliansen, som kontrollerar nordöstra Syrien, har kopplingar till den terrorstämplade PKK-gerillan.

– Och den turkiska regeringen betraktar PKK som en än värre organisation än IS, säger hon.

Hotar EU

Draget handlar också om ett växande inhemskt missnöje i Turkiet.

I utbyte mot miljardbistånd från EU har Turkiet lovat att hindra flyktingar och migranter från att ta sig till Europa. Det kom man överens om 2016. Men Erdogan har länge hävdat att den börda som Turkiet bär är oproportionerligt stor – landet huserar nära fyra miljoner flyktingar totalt. Merparten av dem, 3,6 miljoner, kommer från Syrien.

– Det har fått de anti-syriska stämningarna att växa i landet. Man upplever att syrier sänker lönerna på de lägst betalda jobben, och det är konkurrens om sjukvårdsplatser och skolplatser, säger Bitte Hammargren.

Svalt intresse

Erdogan vill upprätta det han kallar för en säker zon i norra Syrien och flytta två miljoner syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet dit. För det kräver han ytterligare miljardstöd från EU – men förslaget har fått svalt internationellt mottagande.

En EU-källa säger till Reuters att unionen nog inte vill bekosta några stora projekt i Syrien innan krigets parter kunnat nå någon form av fredsuppgörelse.

Reuters källa på det amerikanska utrikesdepartementet beskriver planen som "antagligen den galnaste idé jag någonsin hört".

Tjeckiens utrikesminister Tomas Petricek säger att syriska flyktingar bör få möjlighet att återvända frivilligt, men inte som del av ett militärt anfall.

"Etnisk rensning"

– De syriska flyktingar i Turkiet som Erdogan vill flytta in i nordöstra Syrien är primärt sunniaraber som kommer från andra delar av Syrien. Det skulle kunna leda till att syriska kurder trängs bort. I praktiken skulle det betyda att EU bidrar till en etnisk rensning, säger Bitte Hammargren.

I slutet av september hotade president Erdogan att bryta flyktingöverenskommelsen med EU om han inte får stöd för planen. Han har tidigare hotat med att "öppna kranen" för flyktingar över Egeiska havet.

– Ankomsterna till Grekland har redan ökat i år. Det här sätter ytterligare press på EU, säger Bitte Hammargren.

IS-fångar

Den invasion som Turkiet varslat om i Syrien rör främst områden längs med gränsen, strax öster om floden Eufrat. För Europa är det dock områden längre österut som är av störst intresse.

Förra veckan varnade SDF-alliansen om att al-Hol – ökenlägret intill den irakiska gränsen där uppemot 30 000 människor lojala med IS sitter frihetsberövade – har blivit en rekryteringsgrund för terrorister.

I lägret finns minst 10 000 utländska medborgare, enligt kurdiska myndigheter. Många av dem kommer från europeiska länder. Runt 100 av dem är kvinnor och barn med koppling till Sverige, enligt uppgifter till DN.

– Läget för Europas regeringar blir mer akut. Risken är att krigets kaos gör kurderna oförmögna att hålla kontroll över fångarna, vilket skulle underlätta för IS att utföra fritagningsförsök. Det är ett hot som Erdogan kan använda, säger Bitte Hammargren.

EU har dåliga erfarenheter av Turkiet i frågan om IS, understryker hon.

– IS-terrorister kunde tidigare ta sig fram och tillbaka över Turkiets porösa gräns mot Syrien. Gör IS fribrytningar av fånglägren i nordöstra Syrien nu ökar den risken igen.