Antony och Angelo fick svar från Norge med sin ballongpost
Publicerad 2024-11-03 16.04
Bröderna Antony, 8, och Angelo, 7, skickade ballongpost.
Och fick svar – från Norge.
– Vi trodde inte det var sant, säger mamma Ann-Sofie.
Antony, 8, och lillebror Angelo, 7, hade varit på sjukhuset för en undersökning i slutet av oktober. Efteråt fick de varsin heliumballong, och de visste direkt hur ballongerna skulle komma till nytta.
– De ville se hur långt de kunde komma om de släppte iväg dem, vi bor nästan uppe på ett berg norr om Hisingen, säger Ann-Sofie.
Hon föreslog att de skulle klistra på en lapp med var de kommer ifrån och hennes telefonnummer.
– Vi trodde att ballongerna kanske skulle nå Marstrand eller ut över havet, inte att någon av dem skulle hamna i Norge.
Trodde meddelandet var spam
Drygt två veckor senare, under lördagen, var norrmannen Annie ute och gick i skogen i Heirmåsan, drygt 4 mil utanför Oslo.
– Jag såg den på ett kärr, och den ska ju inte vara i skogen, så jag skulle ta med den hem.
Men när hon såg telefonnumret bestämde hon sig för att kontakta avsändaren.
Hemma i Sverige blev Antony, Angelo och Ann-Sofie minst sagt förvånade när de fick svar.
– Jag såg att smset stod på norska, så jag trodde det var spam först. Men sen såg jag att Annie berättade om ballongen. Det hade jag aldrig kunnat tro. Den hade lika gärna hamnat i havet eller i en öde skog.
Väntar på andra ballongen
Sen lördagen har de skrivit lite till varandra, och Annie har skickat bilder på var hon hittade ballongen.
– Barnen tycker det är väldigt roligt att få kontakt med nån på det här sättet. Det är ju lite spännande nu när allt är digitalt. Det är annorlunda fast på ett hederligt sätt, säger Ann-Sofie.
Annie i Norge tycker det var väldigt speciellt att hitta ballongen.
– Jag visste inte att den typen av ballonger kunde ta sig så långt. Vi bor en och en halv timma från svenska gränsen, men det var kul att vi hittade det i skogen, säger hon.
Nu gäller det bara för Antony och Angelo att få svar från den andra ballongen också – var den än är.
– Det gäller att inte ge upp hoppet, säger Ann-Sofie.