Ny socialtjänstlag: "Paradigmskifte"

helskärm

Regeringen föreslår att en ny socialtjänstlag träder i kraft 1 juli 2025.

Mer förebyggande verksamhet och tidiga insatser ska hindra att unga dras in i brott och missbruk.

Men pengarna som regeringen skjuter till räcker inte, enligt flera organisationer.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare lanserat den nya socialtjänstlagen som den största reformen av svensk socialpolitik på 40 år.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) pekar på att när nuvarande lag blev till fanns ingen risk för att barn skulle bli rekryterade till kriminella nätverk.

– När samhället förändras, måste också verktygen förändras, säger hon.

Ett huvuddrag i den nya lagen är att kommunernas socialtjänst måste arbeta mer förebyggande innan små problem vuxit sig stora. Till exempel när ett barn riskerar att dras in i kriminalitet. Det innebär bland annat ökade krav på uppsökande verksamhet.

– Ungdomar med riskbruk kommer, när det här sitter på plats, på ett enkelt sätt kunna komma in och få väldigt mycket råd och stöd av oss, säger Monica Persson, ordförande för Föreningen Sveriges socialchefer.

”Inte valfritt”

Fackförbundet Visions ordförande Veronica Magnusson välkomnar att det förebyggande arbetet nu måste prioriteras.

– Det är inte valfritt och kan inte väljas bort. I allt för många år har det förebyggande arbetet bestått av projekt som sedan prioriterats bort i nästkommande budget eller varit föremål för en politiskt färgad experimentverkstad, säger hon.

I den nya lagen ställs också krav på att socialtjänsten ska bli lättare att nå, bland annat genom längre öppettider. Dessutom ska man kunna få hjälp snabbare genom att fler insatser undantas från individuell behovsprövning.

– Det gör att vi kan nå personer som annars drar sig för att kontakta socialtjänsten, säger Waltersson Grönvall.

Kravet på utredningen blir dock kvar till exempel för ekonomiskt stöd, vård i familjehem eller stadigvarande plats i särskilda boendeformer.

Behövs mer pengar

För att socialtjänsten ska klara sitt nya uppdrag har regeringen avsatt åtta miljarder kronor fram till 2028. Pengarna, som aviserats tidigare, ska användas till ökad kompetens och bemanning.

Ordförande för Sveriges kommuner och regioner, Anders Henriksson, menar att den nya lagen är ett ”paradigmskifte”. Han tror dock inte att de åtta miljarderna räcker.

Det tror inte heller Monica Persson.

– Jag tror det behövs mera. Det är trots allt 290 kommuner som ska ställa om, säger hon.

En annan nyhet är att orosanmälningar ska kunna göras digitalt sökbara. Den nya lagen innebär även att barns rättigheter stärks.