Större svensk armé ska möta ryskt hot

Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige har ökat – och Ryssland pekas ut som det allvarligaste och mest direkta hotet.

En större svensk armé, fler värnpliktiga och stärkt ubåts- och flygvapen pekas ut som centralt för att möta utvecklingen.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, konstaterar Försvarsberedningen i sin nya säkerhetspolitiska bedömning.

Rapporten har fått titeln Allvarstid, en term som uppges härstamma från beredskapsåren under andra världskriget 1939–1945.

– Det är allvarstid. Det pågår ett krig i Europa, vi har att hantera ett nationalistisk, imperialistiskt och rustat Ryssland. Utvecklingen i Asien och Stillahavsområdet påverkar oss, säger Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).

”Gravare hotbild”

Skrivningen om väpnat angrepp är densamma som 2017 då den senaste säkerhetspolitiska bedömningen presenterades. Då skärptes formuleringen från ”osannolikt”.

Men det militära hotet mot Sverige har ökat. Ryssland har med sitt storskaliga krig i Ukraina visat sig berett att både ta stora risker och använda omfattande militärt våld.

– Det finns absolut en annan och gravare hotbild, säger Hans Wallmark.

Ryssland har därtill, trots kriget i Ukraina, fortsatt en intakt förmåga att agera med stridsflyg, marina styrkor och robotar mot Sverige. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband.

– Ryssland kommer att för avsevärd framtid utgöra ett allvarligt hot. Det kan handla om decennier, säger Socialdemokraternas Peter Hultqvist.

”Större armé”

Han framhåller att Ryssland ägnar sig åt desinformation, cyberattacker, spionage och krigsplanering, bland annat direkt på svenskt territorium.

Nu måste Sverige bygga avskräckning och en tröskel, anser han.

– Det innebär en större armé, att vi måste vara öppna för fler brigader, minst 10 000 värnpliktiga, satsning på Gotland med fler vapensystem och personal och ett nytt regemente i Kiruna. Vi måste också utöka ubåtsvapnet och fortsatt stärka svenskt stridsflyg.

Försvarsberedningen har redan uppmanat regeringen att skynda på nästa beslut om totalförsvaret så att det kan börja gälla ett år tidigare, från den 1 januari 2025. Vilka förändringar som behövs i upprustningen kommer beredningen att gå in på i sin slutrapport nästa vår.

”Försvara med vapenmakt”

Beredningen slår också i en ny portalformulering fast att Sverige är berett ”att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”. Ytterligare en understrykning av att det är allvarstid, enligt Wallmark.

Han är nöjd med att Försvarsberedningen, som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier, ”i allt väsentligt” är enig. Två partier, V och MP, har dock avvikande uppfattningar om det svenska Natomedlemskapet.

– Vi ser att alliansfriheten hade varit säkrare för oss även framöver, säger V-ledamoten Hanna Gunnarsson.

”Inte bra”

Övriga partier anser att Sverige försvaras bäst inom Nato. Sveriges utsatthet under den utdragna väntetiden på medlemskap tonas ner av både Wallmark och Hultqvist som framhåller att Sverige fått säkerhetsförsäkringar från en rad länder.

Men oro finns om det blir så att Sverige inte kommer med till toppmötet i Vilnius i juli, anser Hultqvist.

– Det är inte bra. Då måste vi vara tydliga i att vi från de nordiska länderna samarbetar, och att USA och Storbritannien fortsatt står bakom de säkerhetsförsäkringar vi redan har.