Polisen söker ögonvittnen till krigsbrott i Ukraina

Hos polisens krigsbrottsgrupp står nu 15 utredare redo att ta emot ögonvittnens berättelser om vad som skett i Ukraina.

Men resultatet av utredningarna lär dröja.

– Det kan ta lång tid innan ansvar kan utkrävas för dessa brott, kanske mycket lång tid, säger gruppchefen Patricia Rakic Arle.

Bilderna på dödade civila, vissa med bakbundna händer, i staden Butja har chockat omvärlden. Ledare världen över har fördömt grymheterna och kräver utredning av de krigsbrott man anklagar Ryssland för. Både Polens och Spaniens premiärministrar har likställt det som hänt vid folkmord.

Redan för flera veckor sedan inledde svenska åklagare en förundersökning om grov krigsförbrytelse. Det är en så kallad strukturell förundersökning, utan någon utpekad misstänkt, som startats för att så snabbt som möjligt kunna samla in bevisning som kan finnas i Sverige och som i framtiden kan komma att användas i rättsprocesser här eller i en annan stats domstol, eller i en internationell domstol som exempelvis Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Bidra till andra

– Det är inte säkert att vi kommer få några misstänkta till Sverige och att vi kommer ha någon användning av den här bevisningen här. Men för oss är det lika viktigt att vi kan bidra till att det internationella samfundet kan lagföra dem som har begått de här brotten, säger Patricia Rakic Arle som är chef över gruppen för utredning av krigsbrott vid Polismyndigheten.

Nu söker gruppen efter information från människor som kommit till Sverige från Ukraina och som kan ha sett misstänkta krigsbrott. Den som vet något uppmanas att höra av sig till utredarna.

– Vi vill ha ögonvittnesskildringar. Vi vill inte ha hörsägen som att ”jag har hört att det och det hände”, utan helst av allt vill vi ha vittnesuppgifter som är självupplevda. Men också teknisk dokumentation om man har det, som bilder och filmer.

Bostäder och sjukhus

TT: Vad kan det röra sig om för händelser?

– Det är till exempel att man har bombat civila mål, bostadshus, sjukhus. Där man har begått brott mot folkrätten – att man har fördrivit människor, att människor inte fått tillgång till mat och vatten, att man skurit av försörjningsleder.

TT: Du tror att det finns människor här i Sverige som har den typ av information ni är intresserade av?

– Ja, det tror vi. Fast det är väldigt svårt att veta i vilken omfattning, just vad de som är i Sverige har för upplevelser. Men vi tror absolut att det kan finnas människor som har sådan information.

Utredningar av den här typen av brott är alltså komplicerade och det kan dröja länge innan de når en domstol. Exempelvis har gruppen nu ett ärende i tingsrätten som rör misstänkta brott i Iran på 1980-talet.

Mycket resuser

Även utredningarna kring det som nu händer i Ukraina kommer att ta tid, enligt Patricia Rakic Arle.

– Vi ser bara början på det här, vi vet inte hur länge kriget kommer att pågå, hur många brott som kommer att begås. Men det kan ta lång tid innan ansvar kan utkrävas för dessa brott, kanske mycket lång tid.

TT: Det som vi sett nu de senaste dagarna, tror du att människor kommer att ställas inför rätta för det någon gång?

– Det är väldigt svårt att säga. Men sådana här fruktansvärt grova brott, som i Butja till exempel, lyckas man i många fall utreda. Det internationella samfundet lägger väldigt mycket resurser på att försöka utkräva ansvar för de här brotten, så det tror jag. Sedan kan det ta tid innan ansvar kan utkrävas, och få rätt personer.