De är högerpopulisterna – som kan bli dubbelt så mäktiga
EU-valet 2024: Intervju med AfD:s Markus Buchheit
Uppdaterad 2024-06-14 | Publicerad 2024-05-24
STRASBOURG. En högervind stormar genom Europa inför EU-valet 2024.
I Europas mäktigaste land kan ett parti som anklagats för samröre med Kina, Ryssland och högerextremister komma att dubbla sitt stöd – men valkampanjen omgärdas av SS-skandaler och spionerianklagelser.
– Att det går bra för oss tyder på att saker går åt fel håll därute på gatorna, säger Markus Buchheit, EU-parlamentariker för Alternative für Deutschland.
En grå eftermiddagshimmel har lagt sig över Strasbourg när Markus Buchheit sätter på kaffe i sitt arbetsrum i EU-parlamentet. Bortsett från den surrande kaffemaskinen precis intill dörren är rummet utstädat – det här är Buchheits sista besök i Strasbourg före parlamentsvalet i sommar.
– Aftonbladet ja... det är väl en vänstertidning? Allt är hoppackat utom kaffemaskinen. Men du får ta en espresso, jag har slut på stora koppar, säger han.
Utanför fönstret brer parlamentets enorma byggnader ut sig. En banderoll som firar den europeiska unionens 70-årsjubileum 2022 hänger kvar på grannfastigheten. Markus Buchheit slår sig ned vid skrivbordet. Där ligger hans plånbok, en elektronisk cigarett och en radarvarnare, som slår larm om fartkameror längs motorvägarna.
Fem år har gått sedan han klev in i den europeiska toppolitiken som parlamentsledamot för Alternative für Deutschland. Tillsammans med partier som i Sverige beskrivits som högerpopulistiska, högerextrema och euroskeptiska, bildade AfD då EU-parlamentets sjätte politiska grupp: Identitet och demokrati (ID).
– Det som enar oss är egentligen en stark känsla för pragmatism. Det kan ses som en motpol till den starkt ideologiska EU-politiken, som i EU:s klimatpolitik, säger Buchheit.
”Ideologiskt vanvett”
Under mandatperioden har Markus Buchheit och hans kollegor från AfD haft sällskap av bland annat franska, estniska, tjeckiska och italienska politiker i ID-gruppen. Tillsammans hade ID-gruppen under våren 2024 59 av parlamentets 705 mandat. Det kan dock komma att förändras rejält.
Enligt Politicos sammanvägda opinionsundersökning såg ID-gruppen under vecka 20 ut att öka från 59 till 85 platser – och i vissa mätningar har gruppen legat högre än så. Der Föderalist har flera gånger förutspått att gruppen kommer ta över 100 platser i parlamentet efter valet och därmed nästan fördubbla sin makt.
Hos Omni har gruppen beskrivits som en samling ”EU-skeptiska partier från ytterhögern”, medan Dagens ETC å sin sida kallat partisamlingen ”högerextrem”. På sin egen hemsida skriver ID-gruppen att politikerna ”fokuserar på att skapa jobb, öka säkerhet, tackla illegal invandring och att göra EU mindre byråkratiskt”.
– Vi vill stoppa det ideologiska vanvett som präglat Bryssel sedan många år tillbaka. Vi vill ha en pragmatisk politik som riktar in sig på arbetare, bönder, hemmafruar, skattebetalare, inte en politik för Brysselbubblan, säger Markus Buchheit.
Vilken sorts politik är det era väljare får när de röstar på er?
– På en konkret nivå vill vi till att börja med försvara våra gränser. Vi vill ha fri rörlighet inom EU, men då måste våra yttre gränser fungera. Det gör de inte i nuläget, så vi behöver gränser inom unionen tills det yttre skyddet fungerar.
Frontex, det EU-gemensamma gränsskyddet, har fått sin budget ökad från 143 miljoner euro år 2015 till 543 miljoner euro 2021. Trots det beskriver Markus Buchheit verksamheten som ”en tandlös tiger”.
Han vill se flyktingläger i Afrika för asylsökande och en nolltolerans mot illegal invandring i EU.
– Sedan måste vi göra något åt det inflytande NGO:s (icke-statliga organisationer, red.anm) har vid Medelhavet. Det är någon som säger åt folk att resa i de här båtarna. De dödar människor. Vi måste vara där och säga: ”Res inte illegalt. Du kommer skickas ut ur EU direkt”.
SD tar avstånd: ”De avskydde oss”
ID-gruppen har inte varit ensam om att samla partier som beskrivs som nationalistiska och EU-skeptiska. I ECR-gruppen (European Conservatives and Reformists) finns i nuläget fler medlemmar – och gruppen har funnits i parlamentet betydligt längre.
Bland ECR:s medlemmar finns polska Lag och rättvisa, italienska Italiens bröder – och Sverigedemokraterna.
– Vi kommer inte vara i samma grupp som AfD efter Europaparlamentsvalet, säger Charlie Weimers (SD).
Aftonbladet gör Weimers sällskap genom ledamotsbaren i parlamentet när han skyndar från en pressbriefing till ett möte. Han beskriver Alternative für Deutschland som ett parti delat i två läger.
Det ena står med rötterna i den grund som partiet bildades ur i början av 2010-talet – med fokus på kritik mot EU:s utgifter och kraven på Tyskland att bära kostnader för de fattigare medlemsstaterna.
– Det är ett arv från när partiet grundades av ekonomiprofessorer och är i grunden ganska lätt att förhålla sig till, säger Charlie Weimers.
Den stora splittringen mellan AfD och Sverigedemokraterna, och mellan ID-gruppen och ECR-gruppen, finns i själva verket i utrikespolitiken. Tankesmedjan Foreign Policy Research Institute har beskrivit en delning inom den nya europeiska högern mellan en ”anti-Putin”-falang och en ”förståelse för Putin”-falang.
AfD har motsatt sig EU-sanktioner mot Ryssland. Partiföreträdare har planerat resor till Ryssland efter krigsutbrottet och medverkat i rysk statsmedia.
– När vi drev genom en terrorklassning av Ryssland här i parlamentet fanns det AfD-ledamöter som avskydde oss för det. Det är bara att konstatera att vi är två i grunden väldigt olika partier, säger Charlie Weimers (SD).
Gör Aftonbladets valkompass för EU-valet 2024
”Behövs ingen jävla utrikespolitik i EU”
I mångt och mycket instämmer Markus Buchheit i Charlie Weimers bild – även han anser att den stora skiljelinjen mellan Sverigedemokraterna och Alternative für Deutschland, eller för den delen mellan ECR- och ID-grupperna, har funnits i utrikespolitiken.
– Det är Ukrainafrågan. Jag måste medge att det är ett stort problem för många AfD-medlemmar att positionera sig i den konflikten, säger Markus Buchheit.
Han menar att det är det tyska beroendet av rysk gas som är roten till problemet för AfD:s del. Hade Angela Merkel aldrig slutit avtal om import av rysk energi hade situationen varit en annan, hävdar Buchheit.
– Vi hade hellre haft en breddning av energikällor, och behållit kärnkraften.
Men hur ser du på Rysslands krig i Ukraina?
– Frågan är: Kan de vinna det här kriget och hur viktigt är det här kriget? Vi har sagt i två år att de inte kommer kunna vinna. På en personlig nivå kan jag känna stor sympati för ett litet land som är i konflikt med en större stat.
Markus Buchheit menar dock att det här egentligen borde vara en ickefråga ur ett EU-perspektiv. Han tar ett bloss från sin elektroniska cigarett.
– Jag skulle säga att vi delar 95 procent av våra åsikter med Sverigedemokraterna, vi röstar likt i parlamentet. När det kommer till utrikespolitik så visst finns det skillnader, men du behöver ingen jävla utrikespolitik i EU.
Spioneriskandal – och kritiserat SS-uttalande
Relationen mellan EU och Ryssland är inte ensam utrikespolitisk fråga att skapa spänningar mellan ID- och ECR-gruppen. Även utbyten med Kina ligger till grund för stora motsättningar mellan partierna.
Även där har ID-gruppen och AfD kantats av skandaler. För omkring en månad sedan greps en assistent till AfD:s toppnamn Maximilian Krah – misstänkt för spioneri för Kinas räkning i EU och Tyskland.
Krah själv misstänks i nuläget inte för spioneribrott. Utredningen pågår fortfarande. SD-parlamentarikern Charlie Weimers säger att han följer utvecklingen ”med avsmak”.
– AfD måste gå till botten med det här. Jag kan bara hoppas för deras skull att han avstår sin kandidatur, säger han.
Har du haft någon kontakt med Maximilian Krah?
– Nej, man stöter på många ledamöter här. Men jag har inte haft någon dialog med honom, vi har haft två väldigt olika sätt att se på hur den här nya europeiska högern borde utvecklas.
Än så länge behåller Krah sin topplats på Alternative für Deutschlands vallista. På plats nummer sju står Markus Buchheit.
– Det jag kan lova är att om de anklagelserna bevisas kommer vi agera. Vi kan inte ha korrupta människor i vår grupp, i vårt parti, eller i Bryssel överhuvudtaget, säger han.
Under den senaste veckan hamnade Krah återigen i blåsväder – efter att han i en intervju med italienska La Repubblica sade: ”Jag kommer aldrig att säga att alla som bar SS-uniform per automatik var kriminella”. Krah har sedan dess petats ur partistyrelsen och förbjudits från att kampanja inför EU-valet.
På torsdagen stod det också klart att hans SS-kommentarer givit rejäla konsekvenser för AfD. Då beslöt ID-gruppens ledare sig för att utesluta partiet ur parlamentsgruppen. Innan dess hade ett antal AfD-ledamöter i parlamentet – bland dem Markus Buchheit – lämnat in en motion om att få Krah utesluten ur ID-gruppen. Exakt vad det som hänt de senaste dagarna kommer att innebära för AfD på andra sidan EU-valet återstår att se.
”Medvetna referenser till 30-talet”
Alternative für Deutschland har många gånger kritiserats för sin retorik. Charlotta Seiler Brylla är professor i tyska vid Stockholms universitet och har forskat om populistiska partiers retorik i samband med EU-valet 2019. Hon beskriver AfD:s retorik som ”radikalare” än Sverigedemokraternas.
– De säger något som de vet kommer bli en medial snackis, sen finns det möjlighet att så att säga dra tillbaka det och säga att man blivit feltolkad, att man är utsatt för en mediekampanj.
Charlotta Seiler Brylla menar att AfD:s rötter, som till skillnad från SD:s finns i den liberala miljön snarare än den nationalistiska, gör att partiet lättare kan tänja på gränserna.
– Det är viktigt att framhålla att de är extremare än de flesta. Också i den europeiska partigruppen räknas de som radikala, säger Charlotta Seiler Brylla.
Dagens Nyheter har tidigare rapporterat om hur tysk underrättelsetjänst larmat om risken för radikalisering inom AfD i samband med att medlemmar spridit högerextrema konspirationer på en partikongress.
Sverigedemokraternas EU-toppnamn Charlie Weimers beskriver AfD:s politiska retorik som ytterligare en djup skiljelinje mellan partierna.
– Det finns företrädare som uttrycker sig på ett så pass radikalt sätt att man hade blivit utesluten ur Sverigedemokraterna. Man gör medvetna referenser till det tyska 1930-talet, säger han.
När Charlie Weimers (SD) pratar om AfD:s retorik pekar han mot Björn Höcke, kandidat till att bli ministerpresident i Thüringen, som använde sig av ett motto från den paramilitära gruppen SA i Nazityskland – ”Alles für Deutschland” – i ett tal inför 250 personer i Sachsen-Anhalt 2021.
Höcke slapp fängelsestraff men dömdes till böter för uttalandet i maj 2024. Politikern, som tidigare arbetat som historielärare, menar själv att han är oskyldig och påstår att han inte visste vad uttrycket hade för historisk bakgrund.
– Jag tycker inte det är nödvändigt att använda sig av begrepp från 1930-talet men jag skriver inte mina kollegors tal, säger Markus Buchheit.
Hur påverkar skandalerna er inför valet?
– De hjälper oss verkligen inte. Men jag har fortfarande gott hopp. Kan AfD få 20 mandat vore det riktigt stort.
”Ledsen för Sveriges skull”
Innan härvorna kring Maximilian Krah började skaka om AfD:s valkampanj har partiet varit Tysklands näst mest populära i nästan alla opinionsmätningar. AfD har vid tillfällen väntats få cirka var femte väljares röst. Politicos sammanvägning av opinionsmätningar efter den senaste månadens skandaler pekar dock nedåt – nu bedöms AfD vara jämnstora med SPD, de tyska socialdemokraterna.
Partierna samlar i nuläget 16 procent av väljarstödet vardera och är därmed på delad andraplats. Med det har Alternative für Deutschland trots allt ökat en rejäl bit sedan EU-valet 2019.
– Vi hoppas på att växa. Men att det går bra för oss tyder på att saker går åt fel håll därute på gatorna, säger Markus Buchheit och gestikulerar ut mot det dystra vårvädret utanför fönstret. Ett stilla regn faller över Strasbourg.
Buchheit pratar om böndernas situation, EU:s minskande ekonomiska inflytande – och det svenska flyktingmottagandet, som han kopplar samman med det pågående gängkriget i Stockholm.
– Jag är väldigt ledsen för Sveriges skull, det är på många sätt Tyskland och Angela Merkel som är skyldiga till situationen. Det är Merkels inbjudan som orsakat det här. För oss är nog migrationen den existensiella frågan de kommande åren.
Den senaste tiden har ett antal stora tyska företag, bland andra BMW och Deutsche Bank, gått samman i ett ”upprop mot extremism” inför EU-valet.
– Isolationism, xenofobi och extremism är ett gift mot tysk export och tyska jobb, säger Christian Bruch, chef för Siemens Energy, enligt France24.
Samtidigt är AfD fortsatt största parti i opinionsmätningarna i tre östtyska delstater som håller regionval under hösten 2024.
– Det finns en rädsla i Tyskland för att högernationella partier flyttar fram sina positioner, säger Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet.
Markus Buchheit, som är utbildad statsvetare med bakgrund i de bayerska kristdemokraterna, ser förutsättningar för en fortsatt stark utveckling för partiet. För egen del räknar han med att komma tillbaka till det uttömda kontorsrummet i Strasbourg om bara några månader.
Då kan han vara på plats i egenskap av parlamentsledamot för EU:s mäktigaste lands näst mäktigaste parti.
– Vi behöver flytta makt tillbaka till nationsstaterna från Bryssel. Varför ska någon från Italien bestämma hur ni utövar jordbruk i Sverige? Vi vill inte krossa EU, vi vill begränsa det.
Han avslutar:
– Folk blir tillsagda att de ska äta insekter och köra elbil – de vill inte det. Vi vill ge tillbaka friheten till väljarna. Det är det folk längtar efter: Frihet, inte korruption.