Ny kartläggning: Var tredje kriminell har kopplingar till företag
Publicerad 2024-01-16
Omkring var tredje gängkriminell har kopplingar till företag, enligt en ny stor kartläggning.
Kriminella finns också i ”samhällskänsliga” yrken inom rättsväsendet, sjukvården och säkerhetsbranschen.
– Den organiserade brottsligheten är inbäddad i stora delar av samhällssektorn. Man ska inte tro att det är isolerat till unga män som knarkar och skjuter varandra, säger kriminologiprofessorn Amir Rostami.
En ny rapport som släpps i dag kartlägger kriminellas engagemang i företag. Över 12 500 personer som polisen klassar som kriminella har studerats – 34 procent har haft företagsengagemang, till exempel som styrelseledamot.
Totalt dök närmare 22 000 unika organisationsnummer upp när individerna kartlades, allt ifrån enskilda firmor, aktiebolag till olika föreningar.
De kriminella som studerats har delats in i underkategorierna mc-gäng, maffia (till exempel kriminella klaner), gatugäng, partiella organisationer och närverk. Flest personer med företagskoppling finns i grupperna mc-gäng och maffia. Men även i det som benämns gatugäng och partiella organisationer (där kriminella gäng återfinns) finns en stor del företagsengagerade.
Gängkriminella kan arbeta i rättsväsendet
Forskarna konstaterar också att närmare 12 procent har haft sysselsättning inom ”samhällskänsliga yrken”. Det kan vara allt från arbete inom rättsväsendet, hälso- och sjukvård och socialtjänsten – med andra ord en väldigt bred kategori.
Kan man dra slutsatsen att gängkriminella kan arbeta inom rättsväsendet, till exempel polisen?
– Ja det kan man säga, säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och en av rapportförfattarna.
– Encrochat-materialet visade att vi kan ha advokater och begåvade människor utan kriminell bakgrund som är kopplade till de här miljöerna. Advokater dömdes till långa fängelsestraff.
Hur allvarligt är det?
– Det är mycket allvarligt. Det blir en tillitskris mot statens förmåga att hantera de här brotten. Det är varken bra för staten och medborgarna.
En larmsignal
Rapportförfattarna har inte studerat vilka företagsbranscher som är dominerande bland kriminella. Men tidigare forskning har visat att byggbranschen och assistansbranschen är särskilt utsatt.
Rapporten är beställd av Stockholms handelskammare.
– Det här visar att den nya kriminaliteten är mer raffinerad och komplex än tidigare. Det är en larmsignal som visar att det är nödvändigt att ta ett krafttag för att trycka tillbaka kriminaliteten på alla fronter, säger vd:n Andreas Hatzigeorgiou.
Rapportförfattarna föreslår att samarbetet mellan näringslivet och myndigheter stärks, till exempel genom inrättandet av ett näringslivsråd. En annan slutsats är att den svenska modellen med kollektivavtal värnas, att arbetare organiserar sig ses som ett motmedel mot arbetslivskriminalitet och människoexploatering.
Vad kan näringslivet göra konkret?
– Det kan handla om informationsutbyte och samverkan. Politiken engagerar sig kraftfullt. Näringslivet kan vara en viktig partner i det arbetet, men givetvis finns det ingen mirakelkur. Det är en komplex fråga och det är mycket som måste till, säger Hatzigeorgiou.