Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Lennart, Leonard

Klinikerna borde göra allt för att kvinnorna ska hållas skadeslösa

Uppdaterad 2012-03-14 | Publicerad 2012-03-13

Vilken soppa!

Ingen vill ta ansvar – och ­ingen vill betala.

Klinikerna borde hålla kunderna – kvinnorna – skadeslösa om de vill byta ut PIP-implantaten.

I tre dagar har Aftonbladet granskat PIP-implantaten – som visade sig vara en bluff och innehålla industrisilikon. Den 31 mars 2010 förbjöds de.

I dag har 400 000 kvinnor världen över – 4 082 av dem i Sverige – PIP-implantat. De spricker dubbelt så ofta som andra bröstimplantat, orsakar silikonknölar, smärtor, stickningar, irritation, inflammationer, ömhet och oro.

Priset för en bröstförstoring ligger på mellan 40 000 och 50 000 kronor.

Enligt Ulf Samuelson, ord­förande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, så har klinikerna erbjudit sig att operera ut PIP-implantaten utan extra kostnad för kvinnorna.

Kvinnorna tycker dock inte att det räcker, utan kräver nya implantat.

Men klinikerna vill inte betala.

– Vi är också lurade, säger de.

Men klinikerna säljer ju inte bara själva operationen. Även implantatet ingår i affärsavtalet. Kunden köper ett helt paket. I normala fall brukar man kunna reklamera en defekt vara – och få pengarna tillbaka eller varan utbytt. Det brukar vara försäljarens ansvar att ordna.

Att klinikerna bara anser sig ha ansvar för själva operationen – och inte för implantatet – är förvånande. Det är inte sjukvård de ägnar sig åt, utan skönhetoperationer.

Jag frågade Ulf Samuelson om inte klinikerna borde driva frågan om ersättning via sina ansvars- och patientförsäkringar. Han svarade: ”Jag tycker definitivt att man ska pröva alla vägar – och att man kan anmäla det här som komplikationer till försäkrings­bolagen”.

Klinikerna tjänar grova pengar på skönhetsoperationerna. De borde därför göra allt som står i deras makt för att kvinnorna ska hållas skade­lösa om de vill ­byta ut PIP-­implantaten.

Detta är en så ovanlig och olycklig händelse med så många drabbade att klinikernas försäkringar borde ­träda i kraft.

För det kan väl ­inte vara meningen att de enskilda kvinnorna ska stå för notan?