Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dag, Daga

Sverige kan få ansvara för Natohögkvarter

Peter Wallberg/TT, Anja Haglund/TT

Uppdaterad 14.36 | Publicerad 06.48

Finland har bett Sverige att ansvara för ett Natohögkvarter i norra Finland.

Den svenska regeringen är positiv.

– Vi är hedrade över att ha blivit tillfrågade, säger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en pressträff med sin finske kollega.

Som frontstat i Nato har Finland med en lång landgräns mot Ryssland, möjlighet att ha stående Natotrupp i landet i fredstid. Åtta medlemsländer har redan multinationella stridsgrupper på sin mark, till vilka andra länder turas om att bidra med soldater.

De så kallade framskjutna landstyrkorna är en viktig del i försvarsalliansens koncept för att avskräcka Ryssland från militär konflikt.

Ingen stående styrka

Finland har kommit fram till att man inte behöver stående Natostyrkor i fredstid, däremot ett Natohögkvarter i finska Lappland. Uppbyggnaden av ett sådant högkvarter vill den finska regeringen att Sverige ska ansvara för.

– Det finns många orsaker till att vi frågar Sverige. Vi delar samma säkerhetsmiljö, så det är ganska naturligt, säger Finlands försvarsminister Antti Häkkänen.

Högkvarteret ska underlätta för styrkor från andra Natoländer att snabbt bidra till försvaret av norra Finland i händelse av ett militärt angrepp.

Det mesta är ännu oklart vad gäller högkvarterets utformning, roll och placering. Något beslut har ännu inte fattats, men högkvarteret skulle kunna vara igång under 2026.

För svensk del kan det handla om att stationera 15-30 stabsofficerare i Finland. Deras uppgift skulle, enligt Pål Jonson, bland annat kunna bli att koordinera övningar där flera Natoländer deltar och försvarsplanering.

Att Natobasen får svenskt befäl gör att Finland får mer resurser att fokusera på försvaret av de södra, mer tätbefolkade delarna av landet, säger en källa med insyn.

Kan utökas

Sverige och Finland har redan ett nära försvarssamarbete och övar mycket tillsammans.

– Om situationen skulle förvärras kan vi utöka övningarna med trupp från andra länder, så det är ett kostnadseffektivt sätt för Nato att göra det på, svarar Häkkänen på frågan varför Finland inte vill ha stående Natostyrkor på plats.

Sverige har ambitionen att vara en mycket engagerad Natomedlem. Det är till exempel klart att cirka 500 svenska soldater ska turas om med danska soldater att delta i Natos multinationella styrka i Lettland.

Natos kollektiva försvar bygger på att militära förband från olika medlemsländer i förväg ska veta var de kommer att sättas in vid en militär konflikt. De ska helst ha övat i området och känna till geografin.

Vilka Natoländer som ska bidra med trupp för att hjälpa till att försvara norra Finland är inte klart, men Sverige kan räkna med att utgöra stommen i en sådan multinationell styrka.