Algeriet körde den tuffa linjen utan hänsyn
Obegripligt hur islamisterna lyckades ta gisslan på högsäkerhetsanläggning
Algeriet körde den tuffa linjen. Ville visa terroristerna att det inte lönar sig att ta gisslan.
Resultatet blev ett blodbad och en tragedi för en del av gisslan.
Mest förödande är att ansvariga lät sig överraskas när man borde förutsett gisslantagningen.
För en vecka sedan inledde Frankrike bombningarna av de islamistiska rebellerna i norra Mali. Algeriet gav de franska bombplanen klartecken att flyga över algeriskt luftrum.
Islamisternas svar var att hota med terrordåd.
En av dessa rörelser är al-Qaida i islamistiska Västafrika, AQIM. De rör sig sedan ett antal år tämligen fritt mellan Algeriet, Mali, Mauritanien och Niger. Ett antal till ytan stora länder med omfattande och glest befolkade ökenområden som delvis är laglöst land. Gränserna är långa och i praktiken omöjliga att övervaka. Den arabiska våren har också stärkt islamisterna.
En av de islamistiska grupper som slåss i Mali är just AQIM. En organisation med sina rötter i Algeriet under det blodiga inbördeskriget på 90-talet mellan islamister och diktaturens makthavare. Då hette den GIA.
Underavdelning till al-Qaida
Efter kriget blev man så småningom en underavdelning av al-Qaida och bytte namn.
Deras mål är att störta regimen i Algeriet och dess västafrikanska grannländer för att kunna bilda en islamistisk stat av alltihop. I norra Mali - som man haft kontroll över i mer än ett halvår - har islamisterna redan infört stränga sharialagar där tjuvar får sina händer avhuggna. Mer eller mindre en kopia av talibanernas skräckstyre i Afghanistan.
Så när Frankrike invaderade Mali på regimens begäran borde varningsklockor ha ringt på vartenda utländskt företag i hela Nord och Nordvästafrika. Liksom hos regimen i Alger. Landet är helt beroende av sina inkomster från gas- och oljeutvinningen och vet att anläggningar och de utlänningar som jobbar där är ett högriskmål.
Att ett gäng terrorister lyckas ta ett 40-tal utlänningar som gisslan i ett område som redan i vanliga fall borde vara hårt bevakat är obegripligt. Och förstås mycket pinsamt för Algeriet.
Förmodligen var det därför som man snabbt bestämde sig för att svara stenhård. Istället för att förhandla med terroristerna gick man till attack. Man ville sända ett budskap till islamistiska terrorister i allmänhet att det inte är värt besväret att ta gisslan. Åtminstone inte på algerisk mark.
Svensk fången i Mali
Målet för operationen var givetvis att frita gisslan men angreppen verkar ha skett med begränsad hänsyn tagen till deras säkerhet. Man verkar ha resonerat att det är bättre om vi lyckas få ut några levande även om det innebär att ett antal dödas.
Islamisterna i Maghrebregionen har gjort gisslantagande till en lönande affärsrörelse som tillsammans med droghandel finansierar deras politiska kamp. I Mali håller man åtta fransmän och en svensk som man är villig att släppa mot miljontals kronor i lösensumma.
Hjärnan bakom attacken ser ut att vara Moktar Belmoktar. Han kallas den enögde efter att ha förlorat ett öga i strider mot ryssarna i Afghanistan, var fram till nyligen ledare för AQIM. Han manövrerades ut i en maktkamp och bildade en utbrytargrupp som verkar ha etablerat terrorläger innanför gränsen i Libyen.
Meningen var förmodligen att ta så många utlänningar som möjligt och gömma dem för att sedan kunna pressa ut pengar.
Fritagningen gick delvis snett men det gick ännu mer fel för terroristerna.