Kupp kan förlänga beroende av ryskt uran

Europas stadiga tillgång till kärnbränsle från Niger kan äventyras efter kuppen. Det riskerar att öka beroendet av ryskt uran – och försvåra nya EU-sanktioner mot Moskva, enligt en expert.

Det militära maktövertagandet i Niger i förra veckan har mötts av kraftiga fördömanden från EU. Och inte minst från Paris.

Frankrike har runt 1 500 soldater i Niger och har haft ett nära militärt samarbete med den avsatte västvänlige presidenten Mohamed Bazoum. Under ytan finns också betydande ekonomiska intressen.

Omkring 15 procent av det uran som används för att driva Frankrikes kärnkraftverk kommer från gruvor i den forna kolonin. Men osäkerheten i Niger efter kuppen – och obekräftade uppgifter om att det nya militärstyret har planer på att stoppa den mångåriga exporten till Frankrike – har väckt frågor om den framtida urantillgången.

Konsekvenser på sikt

Det statliga franska energibolaget Orano uppger att deras verksamhet än så länge fortgår som vanligt. Och energidepartementet i Paris säger sig inte se några omedelbara risker för kärnbränslebrist. Uran kan köpas från andra länder och de franska lagren ska räcka i två år, försäkrar man.

– Det kan bli stigande priser på uran framöver, vilket kan bli märkbart, säger Phuc-Vinh Nguyen, energiexpert vid Jacques Delors-institutet i Paris, till TT.

– Och på längre sikt kan vi tvingas vända oss till nya partner. Men jag tror inte det ger upphov till några större problem.

Däremot kan kuppen i Niger innebära problem för Europas uranförsörjning på sikt – samtidigt som flera europeiska länder ökar sin kärnkraftsproduktion.

Niger är världens sjunde största uranproducent och stod för omkring en fjärdedel av EU:s totala import av naturligt uran 2021. Nästan lika mycket importeras från Ryssland.

Dominerande ställning

Efter Moskvas anfallskrig mot Ukraina har EU varit angeläget om att fasa ut beroendet av rysk olja och gas. Men när det gäller uran har importen fortsatt utan begränsningar. Rysslands dominerande ställning på världsmarknaden när det gäller anrikat uran har gjort det svårt att kringgå landet.

Vid minskade leveranser från Niger lär sanktionsplaner ligga kvar på hyllan.

– Det som EU behöver göra så fort som möjligt är att försöka frikoppla sig från Ryssland och hitta alternativ. Men det blir väldigt svårt att göra om Niger försvinner som partner, säger Phuc-Vinh Nguyen.

– Så detta lär försena EU-sanktioner mot rysk kärnenergi.

Frankrikes utvinning av uran är ett laddat ämne i Niger. Naturresursen upptäcktes på 1950-talet då Niger fortfarande var en fransk koloni, och efter självständigheten 1960 lyckades Frankrike säkra rätten att utvinna fyndigheterna.

Urangruvorna är belägna långt från huvudstaden Niamey, i ökenområdena i norr där ett hot har varit de jihadistgrupper som franska soldater bistått Niger i att bekämpa.

”Exploaterat alla rikedomar”

Trots landets stora fyndigheter har rikedomarna inte kommit folket till del. Niger har förblivit ett av världens fattigaste och minst utvecklade länder.

Ilska mot uranutvinningen har också väckts efter larm om att dumpat radioaktivt avfall kan ha förgiftat lokalbor.

Efter kuppen i Niger har antifranska protester brutit ut och demonstranter har setts vifta med ryska flaggor. Bedömare spekulerar i om Niger kommer att följa grannlandet Malis exempel och kasta ut de franska styrkorna och i stället vända sig till den ryska paramilitära Wagnergruppen för militärt samarbete.

– Jag är för Ryssland, jag gillar inte Frankrike, säger en affärsman från staden Zinder till BBC.

– De har exploaterat alla rikedomar i mitt land, som uran, olja och guld, medan de fattigaste nigerierna inte har råd att äta tre mål mat om dagen.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom en felaktig formuleringen om att juntan i Niger kommer att häva uranexporten från landet.