Vaccinskeptiker ofta missnöjda med demokratin

helskärm

Under pandemins första år var många tveksamma till vaccination mot covid-19. En gemensam nämnare bland skeptikerna var ett utbrett missnöje med demokratin, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Studien baseras på två enkätundersökningar som gjordes under 2020. De tillfrågade, som var i åldrarna 16–85 år, fick bland annat svara på frågor om hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar och hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin.

40 procent av de tillfrågade var tveksamma till att vaccinera sig. Men det gäller att ha i åtanke att undersökningen gjordes innan det fanns ett färdigt vaccin, betonar Björn Rönnerstrand, forskare i statsvetenskap vid Som-institutet och en av författarna till studien.

– Då fanns det kanske en större grad av skepsis, säger han.

Skepticismen syns dessutom i många olika grupper av människor.

– Till exempel så kan vi se att unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka var mer tveksamma, men också personer som är födda utrikes, säger Björn Rönnerstrand.

SD-sympatisörer mest skeptiska

Studien visar också att det finns grupper som snarare utmärker sig genom sina politiska åsikter. Den grupp där tveksamheten är som störst består i huvudsak av manliga sympatisörer till Sverigedemokraterna i åldrarna 36–70 år.

– I de grupper som inte är lika utsatta för risk för sjukdom spelar politiska åsikter större roll, säger Björn Rönnerstrand.

Det finns dock en gemensam faktor som återkommer i flera olika grupper med hög tveksamhet till vaccinet: ett utbrett missnöje med hur demokratin fungerar i Sverige.

– Det pekar på att det är mer grundläggande skäl som ligger bakom motståndet. Att det finns en skepticism mot samhället eller att man misstror institutioner som sjukvården eller Folkhälsomyndigheten.

Misstror andra människor

Många vaccinskeptiker har även en låg grad av tillit mot andra människor, visar studien.

– Om man misstror andra människor så kanske man i mindre grad är benägen att ställa upp på kollektiva projekt som att begränsa smittspridningen, säger Björn Rönnerstrand.

En lärdom från studien kan, förutom att försöka minska misstron mot demokratin i samhället, vara att det inte finns en enkel lösning som passar alla. Eftersom tveksamhet mot vaccinering syns i så många olika grupper av människor så krävs det troligtvis olika riktade insatser för att komma tillrätta med det, enligt Björn Rönnerstrand.

– En bra täckning av vaccinationer är väldigt viktig för folkhälsan. Vi såg det nu under pandemin, men vi vet att det också gäller för till exempel barnvaccinationer. Så det är viktigt att förstå vad som kännetecknar de grupper som väljer att avstå, säger han.