”Det är väl bara att göra om lagen”

Läsarna välkomnar att borgerliga riksdagsledamöter vill riva upp FRA-lagen

Minst åtta borgerliga riksdagsledamöter vill riva upp FRA-lagen, enligt en undersökning som aftonbladet.se har gjort.

Nu reagerar läsarna.

– Mångas hårda arbete börjar ge resultat, skriver en.

Och under dagen har fler folkvalda hört av sig.

Minst åtta borgerliga riksdagsledamöter vill ta om hela FRA-lagen från början och tillsätta en bred parlamentarisk utredning i frågan. Det framkom i en enkät som aftonbladet.se har gjort. Flera anser att de visste för lite om vad den nya lagen faktiskt innebär när de röstade i juni.

I dag kom fler svar in.

– Om jag säger min hjärtas mening så tycker jag det är en bra idé att ta om lagen från början, säger en riksdagsledamot som precis som flera andra vill vara anonym.

När riksdagen fattade beslutet den 18 juni röstade personen ”ja” till den nya signalspaningslagen.

Vändningen intresserar läsarna.

Dåligt underlag

”Undrar hur många andra beslut som blir så här fel för att riksdagsledamöterna inte förstår frågan. Jag har i och för sig full förståelse för att det kan vara svårt att sätta sig in i och vara engagerad i allt men ändå....”, skriver signaturen Error, 43.

Michael, 51, skriver:

”Det är så att riksdagens ledamöter haft ett väldigt dåligt och ensidigt underlag för sitt beslut och av detta följer att även beslutet blivit dåligt. Det tycker ju uppenbarligen riksdagen själv eftersom man, vilket är mycket ovanligt, begärt att regeringen ska återkomma med en tilläggsproposition.”

Flera välkomnar det faktum att också riksdagsledamöter kan ändra uppfattning. Bloggen ”Mina moderata karameller”:

”Engagemang kan förändra”

”Alla är överens om att underrättelsetjänst är viktig - men vi är oense om metoden. Så vad är problemet, det är väl bara att göra om lagen. Om man på en eftermiddag kan hitta 30 olika nödvändiga tillägg till en lag. Är den färdig då? Hur många fler tillägg kunde hittats om man hållit på ännu längre?

De som sitter i regeringen är också människor med allt vad det innebär, det är inte fel att visa det.”

Hos bloggaren Mark Klamberg har aftonbladet.se:s undersökning väckt hopp.

”Mångas hårda arbete börjar ge resultat. Argument och engagemang kan förändra verkligheten, makten ligger i våra händer.”

Men en majoritet av de riksdagsledamöter som svarat på aftonbladet.se:s enkät tycker fortfarande att de gjorde klokt som röstade ja i juni.

– Framlagt förslag är nödvändigt för såväl Sveriges underrättelsetjänst samt för vårt skydd mot terrordåd och annan grov brottslig verksamhet. I det framlagda förslaget har en god avvägning gjorts mellan behovet av inhämtandet av underrättelser och skyddet för den personliga integriteten, säger en borgerlig ledamot.

FRA-lagen

Det här röstade riksdagen ja till den 18 juni i år.

Försvarets radioanstalt (FRA) får rätt att som tidigare spana i radiotrafik men också i kabeltrafik, det vill säga internet och telefonledningar.

Signalspaning får ske för att kartlägga "yttre hot" mot landet. Yttre hot kan vara: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, internationell kriminalitet av stor omfattning (tex vapen, -drog eller människosmuggling) samt hot mot den tekniska infrastrukturen, som tele- och datasystem.

Spaning i kabel får bara ske när trafiken går över Sveriges gränser.

Signalspaning sker efter inriktningsbeslut från regeringen.

Spaningen sker genom olika typer av sökbegrepp.

Sökning på enskilda personer får bara ske om det är av "synnerlig vikt".

En ny "domstolsliknande" nämnd ska ge tillstånd till spaning med sökord mot enskilda personer.

Tillstånd för signalspaning ges för högst sex månader i taget.

Regeringen ska senast i höst återkomma till riksdagen med förslag till hur enskilda personer ska skyddas.

Regeringen ska lämna årliga rapporter till riksdagen. En kontrollstation införs 2011.

Datainspektionen får i uppdrag att följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsperspektiv.

Lagen träder i kraft 1 januari 2009.

Från 1 oktober 2009 börjar FRA få tillgång till trafiken från teleoperatörerna.