Hjälplinje för psykisk ohälsa läggs ned

helskärm

Hjälplinjen som erbjuder stöd i telefon för människor i kris läggs ned vid årsskiftet – pengarna kan användas effektivare enligt regionerna.

Beslutet möts av kraftig kritik från en samverkansorganisation för psykisk hälsa.

Hjälplinjen som sedan 2002 har gett samtalsstöd eftermiddagar och kvällar alla dagar i veckan läggs ned vid årsskiftet, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Verksamheten finansieras av landets regioner och sköts av bolaget Inera. Årligen har linjen mottagit runt 30 000 samtal, men endast haft kapacitet att besvara mellan 12 000 och 14 000, säger Ineras avdelningschef Tomas Lithner till TT.

– De som ringer är människor som har någon form av kris. Det kan handla om tillfällig psykisk ohälsa, ångest eller depression, bland annat.

Hjälplinjen, som är bemannad med bland annat psykologer, har haft två funktioner – dels som direkt samtalsstödjande, dels som hänvisande part vidare i vårdprocessen.

Regionerna tar över

Beslutet att lägga ned telefonlinjen fattades formellt av Ineras vd men bygger på rekommendationer från regionerna.

– Internt pratar vi inte om nedläggning av linjen, utan om överföring av funktionerna till regionerna. Man vill försöka få in dem i den ordinarie vårdprocessen i stället, säger Tomas Lithner.

TT: Varför tas beslutet just nu?

– Jag tror att man bara kan slå upp tidningen och se att det är varsel lite här och var. Den ekonomiska åtstramningen gör sig påmind, säger Tomas Lithner.

Att spara pengar är däremot inte den primära anledningen, menar han.

– Grundorsaken är att regionerna tror att de kan ta bättre hand om patienterna direkt i sin ordinarie vårdverksamhet.

Hänvisar till 1177

Ingen av storstadsregionerna planerar någon ny tjänst som ersättning för hjälplinjen, enligt Ekot. Region Skåne, en av få regioner som motsatte sig beslutet, kommer i stället att hantera det genom 1177 Vårdguiden.

– Därifrån kopplas man till hjälplinjen inom psykiatrin, det är det enda sättet att göra det på, säger Bo Lindholm, hälso- och sjukvårdsstrateg vid region Skåne.

Han hade hellre sett att de behöll den nationella hjälplinjen.

– Vi tyckte att det var en fungerande funktion. Då kan det upplevas onödigt att lägga ner den, det är vår inställning.

Anki Sandberg, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa, som samlar 13 organisationer verksamma inom området psykisk hälsa, är djupt kritisk till beslutet att lägga ned linjen.

Den stora fördelen med att hålla verksamheten utanför regionerna var att det tillät en anonymitet som är svår att upprätthålla inom regionen, säger hon.

– Både den som ringer och svarar har fått vara anonyma. Om man är känd, själv jobbar i landstinget eller är politiker eller något sådant, har man kunnat ringa och vara anonym. Det har varit väldigt viktigt.

"Cyniskt"

Tomas Lithner, avdelningschef vid Inera, instämmer i fördelarna med anonymitetsaspekten.

– Man ska vara ärlig och säga att ju lägre tröskeln är, desto lättare blir det nog att söka hjälp. Min uppfattning är dock att man kan vara anonym i vården också, men i normalfallet vill man för att hjälpa patienten ha mer information om dem.

Anki Sandberg framhåller att telefonlinjen var en funktion som fångade upp psykisk ohälsa tidigt, och kallar nedläggningen "cynisk", då man pratat mycket om vikten av sådana åtgärder.

– En del av de här samtalen handlar om att människor är suicidala och nära på att avsluta sitt liv. Då får väl landstingen i sådana fall ta ansvar för att någon nationell hjälplinje inte finns att ringa till, säger hon.

För personer med tankar om självmord finns fortsatt Mind Självmordslinjen.