Var köper Jennifer Lopez sina jeans?
Jag vill inte skriva om Jennifer Lopez nakna kropp.
Sabla skit, nu gör jag det ändå.
Det hela började med att jag såg Jennifers nya omslag och konstaterade att hon var naken. Ingenting hände, varken orden eller engagemanget kom till mig.
Men så läste jag att Ulrika Jonsson hade skrivit en kolumn i The Sun om att Jennifer Lopez kropp är problematisk. Och då blir det text förstår ni, även om det sker mot min uttryckliga vilja.
För det är synd om kvinnorna.
Först ska de bry sig om kropparna.
Sen ska de låta bli att visa kropparna.
Sen ska de mogna och tycka att man får se ut som man vill.
Sen ska de visa kropparna under devisen ”så här kan en kropp också se ut, lev med det.”
Och alla kvinnor överallt, som är uppvuxna med mammor och mormödrar och mostrar och bänkkamrater i simhallen tänker ”Jamen vi har ju levt med det, vi visste redan att bara Jennifer Lopez ser ut som Jennifer Lopez.
Ulrika Jonsson skriver att hon tittar på Jennifer Lopez perfektion och känner hur en nål sticker hål på den lilla självkänsla hon lyckats skrapa upp från golvet.
”… mitt hjärta stannade och undrade om det var värt att slå igen, för ärligt talat, vad är poängen med att fortsätta?”
Sen tänker Ulrika på sina två unga döttrar; hur mår de av Jennifer Lopez kropp?
Jag har också två unga döttrar och gissningsvis är det jobbigare för dem att ha en mamma som inte vill leva i en värld där Jennifer Lopez kropp finns än att ha en rumpa som ser ut som kallskuret. All forskning jag aldrig tagit del av visar att det är lättare att vara snygg än att vara ful. Vidare så är det lättare att vara smart än att vara trög, rik än fattig, charmerande än sur och så vidare.
Men allra bäst går det för den del av befolkningen som kliver upp på morgonen, ser en röv mellan axlarna och har vett att gråtskratta åt bedrövelsen.
Jennifer Lopez har även ett jättestort hus med en härlig pool, det är något avundsvärt att tråna över på riktigt. Men mitt hjärta fortsätter att slå.
Jag tror att skillnaden mellan Ulrikas och Jennifers kroppar är mindre än den mellan Jennifers hus och mitt.
Ändå känner jag varje morgon att livet har en mening, att det är värt att leva.
Märkligt.
Vad skulle jag ens göra med en kropp som Lopez? 364 dagar att visa mig för min familj som ändå bara vill att jag ska klä på mig igen? En gång om året springa runt på en öländsk familjestrand bland bokstavskex och sönderrivna kissblöjor?
Jennifer Lopez måste inte vara naken.
Ulrika Jonsson måste inte reagera på Jennifers kropp.
Jag måste inte skriva om Ulrikas hjärta.
Katten på råttan, råttan på repet och repet som snärtar kvinnorumpan så att det lämnar ett rött streck på dödköttet.
Jag skrev om Jennifer Lopez nakna kropp, jag gick i fällan, jag är dummare än tåget, jag förlorar.
Men glöm inte, om det inte är ditt jobb att vara Jennifer Lopez så behöver du inte se ut som Jennifer Lopez.
Därtill är det jättesvårt att hitta byxor till en Lopezrumpa eftersom det alltid blir ett glapp i svanken.
A post shared by Jennifer Lopez (@jlo)