Ordningsvakterna blir färre – ska ändå ta över polisens jobb
Uppdaterad 15.40 | Publicerad 14.34
Regeringen vill att ordningsvakter håller ordning på gator och torg.
Men enligt polisen har kommuner inte råd att prioritera ordningsvakterna och färre kommer att utbildas än myndigheten räknat med.
– Vi hade förväntat oss ett större antal, säger Per Engström på polisens nationella operativa avdelning.
I takt med att brottsligheten har ökat i Sverige har väljarna placerat frågan om lag och ordning högst upp på dagordningen.
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kom till makten på löftet om att få ordning på Sverige.
Det har inneburit stora investeringar i polis och rättsväsende. Under en femårsperiod handlar det om tillskott på 100 miljarder kronor.
Men en allt viktigare del i ordningen i Sverige ska utgöras av ordningsvakter, som numera patrullerar gator och torg runt om i landets kommuner. Trots det minskar antalet ordningsvakter enligt polisens siffror.
– På totalen har antalet ordningsvakter minskat. Förra året låg det på 6 600, i år finns 6 200, säger Per Engström, sektionschef på polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Nyligen skickade polisen in en sammanställning till justitiedepartementet där det framgår att polisen kommer att utbilda färre ordningsvakter nästa år än vad man tidigare räknat med. 2023 utbildade polisen 400 vakter, 2024 var det 700 och 2025 räknar man nu med 800 ordningsvakter. Tidigare prognoser för nästa år pekade på en bit över 1 000.
Kommunerna saknar pengar
Anledningen till att siffrorna vänder nedåt kan vara kommunernas sviktande ekonomier, säger Per Engström.
– Vi tror att det finns en ekonomisk fråga i det här. Kommunerna fick förra året ett brottsförebyggande ansvar. Det har inte gjort att antalet ordningsvakter ökat på det sätt som vi trodde att det skulle göra. Det kan ha med kommunernas ekonomi att göra.
Förra året stiftade regeringen en ny lag som ställer krav på kommuner att arbeta brottsförebyggande. I år infördes en ny lag som ger ordningsvakter befogenheter som polisen tidigare haft och kommuner får också större möjlighet att använda sig av vakterna i sin verksamhet.
Vakternas utbildning är en månad lång. Under 160 timmar ska ordningsvakterna göras redo för att utföra en del av polisens arbete. Det kan jämföras med polisutbildningen som är två och ett halvt år lång.
Men det ökade ansvaret och möjligheterna att använda ordningsvakter på nya sätt har inte besvarats med ekonomiska satsningar på kommunerna. I regeringens budget minskar de generella bidragen till kommunerna med drygt en miljard nästa år jämfört med 2024.
”Tecken på polisens bristande förmåga”
Greta Berg, säkerhets- och trygghetsexpert på Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger att ordningsvakterna ändå kommer att prioriteras av kommuner där det behövs.
– Ekonomin spelar jättestor roll, såklart. Å andra sidan tror jag att när det verkligen behövs så får man loss de pengarna. Man ser över sitt brottsförebyggande arbete. Men det finns andra åtgärder, att sätta in fältassistenter eller andra vuxna på stan som ligger närmare det kommunala uppdraget. När analysen görs så kan det leda till att man inte upphandlar tjänsten lika mycket.
SKR riktar också kritik mot att staten nu lämnar över en del av ansvaret för ordning och trygghet på kommunerna.
– Kommunernas användning av ordningsvakter är ju framför allt ett tecken på polisens bristande förmåga. Polisen gör inte sitt jobb där ute och finns inte tillräckligt tillgänglig för kommuner och därför måste man köpa in den här tjänsten externt.
I M-ledda Helsingborg gör man satsningar på ordningsvakter, säger kommunalrådet Christian Orsing (M).
– Vi har trygghetsfrågan extremt högt på vår agenda. I varje budget de senaste åren har vi höjt vår budget till ordningsvakter och vi har ansökt om fler tillstånd i tätorten, så vi har utökat vår centrumkärna.
Skulle det göra skillnad på det här området om ni fick mer generella statsbidrag?
– I grund och botten är trygghet en statlig fråga, där polisen har våldmonopolet och ska upprätthålla lagar. Vi är frustrerade ute i Kommunsverige för hur trygghetsfrågan har utvecklats, våra väljare och näringslivet kräver mer i trygghetsarbete och då kompletterar vi det.
Ministern: ”Kan spela en ännu viktigare roll”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att ordningsvakternas vara eller icke vara i kommunerna är en prioriteringsfråga.
Han menar vidare att den nya lagstiftningen som ger ordningsvakter större befogenheter också ger kommuner större möjlighet att använda ordningsvakter på fler sätt än tidigare.
– Ordningsvakter har fått en kompletterad utbildning och ser man ur ett brottsförebyggande perspektiv så kan kommuner nu använda redan befintliga resurser på ett mycket mer effektivt och flexibelt sätt. Det är också ett sätt att ge kommuner bättre förutsättningar att fullgöra sitt brottsförebyggande uppdrag.
Trots ordningsvakternas utbredning i kommunerna är det regeringens investeringar i polisen som kommer att göra mest skillnad, enligt Gunnar Strömmer.
– Ordningsvakterna kan spela en ännu viktigare roll i framtiden när det gäller ordning, säkerhet och att främja trygghet lokalt. Men statens stora investering i den kommunala tryggheten sker genom satsningen på polistillväxten.
I september i år fanns det 12 317 poliser i lokalpolisområdena. Det kan jämföras med 11 971 under samma månad förra året.
Användningen av ordningsvakter är så pass utbrett att även polisen kommer att börja använda sig av dem i sin verksamhet. I Stockholm sjösätts ett test med ordningsvakter inom polisen vid årsskiftet.
– Vi kommer att ha ett pilotprojekt i gång efter nyåret där vi har egna vakter, säger Per Engström på Noa.