Lexbase anklagas för kriminella metoder

Uppdaterad 2014-07-22 | Publicerad 2014-07-19

För att få tyst på en av sina största kritiker – Torgny Jönsson – tar Lexbase nu till metoder som förekommer i kriminella kretsar, erfar Aftonbladet.

De försöker överta skulder som Torgny Jönsson har till fordringsägare sedan tidigare.

– Ytterst anmärkningsvärt, det är ett slags smutsig krigföring, säger affärsjuristen Sture Lindqvist, som varit i kontakt med flera av fordringsägarna.

Torgny Jönsson, tidigare kallad maffians bankir, har dömts för omfattande bedrägerier.

Han fick 2009 sju års fängelse och ägnade tiden i fängelse åt att läsa juridik.

Han är nu ordförande i organisationen reclaimJustice som driver en rad olika processer. Nyligen gjorde han, som företrädare för över 2000 utsatta personer,  en ny JK-anmälan mot databasföretaget Lexbase som säljer tingsrättsdomar.

Detta har uppenbarligen irriterat personerna bakom Lexbase, Magnus Gröndal, Victor Reynolds och utgivaren Jonas Häger.

Sökt upp personer

De har enligt uppgift sökt upp personer som stod på åklagarens sida mot Torgny Jönsson i bedrägerimålet 2008, och som har en fordran på honom.

En av dem berättar hur han blev kontaktad och sedan erbjuden en krona för sin fordran. Samt att han därefter skulle få alla pengar som kom in.

Men han tackade nej trots att han blivit av med miljonbelopp och i vart fall tidigare varit väldigt arg och besviken på Torgny Jönsson.

”Ska vingklippa honom”

Affärsmannen säger att målet för Lexbase var att angripa Torgny Jönsson.

– Vi ska med en fordran jaga honom, försätta honom i konkurs och på det sättet vingklippa honom så att han inte kan uppträda i tingsrätten som ombud för en mängd andra människor som han har bakom sig. Det var det budskapet jag upplevde att de gav mig.

Budet höjdes till 10 000 kronor men affärsmannen säger att han tvekade. Dels för att utsikterna att faktiskt få tillbaka några pengar verkade små och dels för risken att det skulle uppmärksammas i media var stor.

Affärsmannen berättar att han sedan läste på om Lexbase och förklarar hur han sedan tackade nej.

”Kniv i ryggen”

– Hade ni betalat något substantiellt hade jag kanske av rent pekuinära skäl varit intresserad. Men när syftet alltså är att sticka en kniv i ryggen på honom för att ni ska kunna fortsätta med det där. Nej, jag är inte så sugen på det.

Affärsmannen anser att massor av människor som hängs ut på Lexbase, som kanske dömts och sonat sitt brott, får det svårare – exempelvis när det gäller att få arbete, hyra lägenhet eller ta banklån.

– Då försvårar man för de här tjejerna och killarna att gå vidare med ett bättre liv och det tycker jag inte är bra. Och det drabbar ju skattebetalarna i slutändan genom att det sociala får rycka in, etectera, etcetera. Det blir då samhällskostnader istället.

– Jag känner också att det är väldigt många människor som skadas i onödan. Alla de som har rättegångar som inte blir någonting – som är oskyldiga. Och mål som är fullständigt ointressanta för andra människor, kanske enklare trafikmål och civilrättsliga mål som handlar om skilsmässor och you name it.

– Varför ska de människorna hängas ut, varför ska det vara för publikum?

Delar lika

En annan fordringsägare, som är över 80 år, ska enligt Sture Lindqvist, jurist och engagerad i reclaimJustice, ha gått med på ett upplägg med Lexbase som innebär att de ska dela 50/50 av det de kan få ut av Torgny Jönsson.

Sture Lindqvist anser att det hela är "ytterst anmärkningsvärt" av många skäl.

– Man köper inte en fordran med pengar utan gör en delning - det är sådant som förekommer i kriminella kretsar.

Och syftet med övertagande av fordringar är helt klart, anser han.

– Det är ju att sätta press på Torgny Jönsson, att han ska dra sig undan. Det är ett slags utpressning mot honom.

Torgny Jönsson uppger att han inte tänker backa, tvärtom.

– Det är här inget annat än en ren motivationshöjare. Jag välkomnar att de så öppet är beredda att göra bort sig och visa vad de är för några.

Magnus Gröndal, styrelseordförande i Lexbase, vill inte svara på frågan om vad som är syftet med övertagandet av fordringar.

– Inga kommentarer.