Stjärnadvokaten driver tidigare IS-kvinnas fall
Uppdaterad 2019-11-13 | Publicerad 2019-10-12
Turkiets krigståg i norra Syrien kan gör det svårare att få ut svenska barn ur lägret al-Hol.
Nu har advokaten Björn Hurtig tagit sig an ärendet för en mamma och hennes två barn som sitter fångna i lägret.
– Jag yrkar att regeringen beslutar om att genomföra en konsulär katastrofinsats för att bistå henne och barnen att komma hem till Sverige.
Efter att Turkiets militära offensiv inletts i nordöstra Syrien slår nu Internationella Röda Korset larm om den humanitära situationen i al-Hol.
Av de 68 000 människor som sitter fast i lägret är två tredjedelar barn. Under sommaren har situationen förvärrats, samtidigt som kvarvarande IS-celler genomfört attacker i området i stort sett varje vecka.
25 kvinnor och 60 barn med rötter i Sverige är fortfarande kvar i lägret. De flesta av dem anslöt sig till IS tidigt och har levt i terrororganisationens huvudstad Raqqa. Därefter flydde de i takt med att koalitionsstyrkorna vann mark och pressade islamisterna bakåt.
Hittills har bara sju svenska barn kommit hem till Sverige.
Nu har anhöriga till en av kvinnorna i lägret, en 26-årig tvåbarnsmor från Västsverige, anlitat advokaten Björn Hurtig i ett försök att få den regeringen att agera hårdare.
Mål att få hem kvinnan
Advokatens mål är att i första hand få regeringen att ta hem kvinnan och barnen. I andra hand kräver han att regeringen i vart fall fattar någon slags beslut i frågan.
– Då finns det någonting som går att pröva rättsligt, jag vet inte om det går, men jag har goda förhoppningar att kunna driva målet i en förvaltningsrätt, säger Björn Hurtig.
– Sverige har en skyldighet att hjälpa henne. Hon är en svensk medborgare som sitter fast i ett fångläger utan möjlighet till rättslig prövning, hon är dessutom svårt sjuk.
I en skrivelse till regeringen listar han en rad yrkanden:
- Regeringen ska fatta beslut om att genomföra en konsulär katastrofinsats för att bistå henne och barnen att komma hem till Sverige.
- Regeringen ska tillse att det utverkas inresedokument som ger henne och barnen praktisk möjlighet att återvända till Sverige,
- Regeringen ska verka för att återvändande, för henne och barnen, blir praktiskt möjligt.
- För det fall den inte anser att det är klarlagt att barnen är svenska medborgare, tillser eller verkar för att en DNA-analys sker till utvisande av vem som är mor till barnen.
”Regeringen har ett ansvar”
Hurtig har drivit ärendet sedan i somras och skrivit flera brev till UD och regeringskansliet. Han påpekar att Sverige är skyldiga att hjälpa sina medborgare utomlands.
”Regeringen har ett ansvar att bistå enskilda vid kriser och katastrofer utomlands, vilket innebär att regeringen skall tillse att det finns ”en organisation och beredskap för att kunna ingripa”, skrev Björn Hurtig i ett brev till regeringen i juli.
Dåvarande utrikesministern Margot Wallström svarade genom departementssekreteraren Gustav Dahlin:
”Vi står i löpande kontakt med administrationen i de kurdiskkontrollerade områdena i nordöstra Syrien, vilken även kontrollerar lägret al Hol. Man är från administrationen angelägen om att möjliggöra för (XX) att erhålla den medicinska hjälp hon behöver på plats.
I våra kontakter med administrationen framkommer dock även att XX inte kommer att tillåtas lämna för närvarande, varför något intyg inte kommer att utfärdas. Vi fortsätter våra nära kontakter med administrationen i de kurdiskkontrollerade områdena i nordöstra Syrien.”
Är kritisk
Björn Hurtig har sedan dess fortsatt att mejla till regeringen, men utan att någonting har hänt. Han är mycket kritisk.
– Det är tydligt att det här är en politisk fråga, det finns kanske inga pluspoäng att vinna, men det ändrar inte det faktum att regeringen är skyldig att hjälpa svenska medborgare.
– Det här var en ung kvinna som blev kär i och gifte sig med fel kille, hon har därefter aldrig haft möjlighet att ta sig hem.
Aftonbladet har även pratat med en anhörig i Sverige till den 26-åriga kvinnan. Han är rädd att möjligheten att få hem kvinnan och barnen nu går om intet i det nya kaotiska läget i norra Syrien.
– Just nu känns det väldigt oroligt, hon är i fara. Vi har en känsla att regeringen hade en chans att agera som snart kan vara förlorad.
Kvinnan reste ner Syrien tillsammans med sin dåvarande man, även han från Västsverige. När han dödades i strid hade han redan sett ut den hon skulle gifta om sig med.
Att som kvinna leva utan en man i kalifatet är otänkbart.
Trots att kvinnan var kvar hos IS ända till slutstriden i den syriska staden Baghouz i mars i år har hon enligt de anhöriga inte längre några sympatier för IS. De har sporadisk kontakt med henne och hon säger att hon ångrar sig.
– Hon stannade för att hon inte hade något val, hon hade ingen möjighet att ta sig hem.
Aftonbladet har tidigare varit i kontakt med hjälparbetaren och före detta amerikanska elitsoldaten David Eubank som träffat den 26-åriga kvinnan inne i al-Hol.
– Man kan tycka vad man vill om att hon reste till IS. Jag om någon har sett vad det gjort och jag hatar dem, men hon säger själv att hon ångrar sig och jag tror på henne. Det finns en väg tillbaka för henne.
PODD Turkiets invasion i Syrien - detta kan ske
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Wolfgang Hansson om den eskalerande konflikten i Syrien.