”Polska utsläpp en viktig fråga för EU”

Susanna Vidlund

LRF:s vattenexpert om övergödningen av Östersjön

Svenska bönder har lärt sig mer om hur de ska minska övergödningen av Östersjön.

LRF:s projekt har varit så framgångsrikt att man nu vill exportera kunskapen.

– De baltiska länderna och Polen har en bristande gödselhantering, säger Markus Hoffmann som är vattenexpert vid LRF.

Östersjöns havsbotten håller på att dö. Sju av de tio största döda havsbottnarna i världen finns i Östersjön, avslöjar Världsnaturfonden (WWF) i dag.

Nu samarbetar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) med WWF för att stoppa övergödningen av Östersjön.

– Projektet "Greppa näringen" riktar sig till lantbrukare och det handlar om övergödningen. Vi har gjort 26 000 hembesök hos svenska bönder och diskuterat olika åtgärder, säger Markus Hoffmann, vattenexpert vid LRF.

Exporterar kunskapen

LRF är så nöjda med projektet att man nu vill exportera den svenska kunskapen till Polen och Baltikum.

– Vi hoppas få göra hembesök hos polska bönder, precis som vi gjort hos de svenska. Vi har kontakt med bondeorganisationerna och WWF har kontakt med miljöorganisationerna. Tillsammans kan vi få ett bra samarbete, säger Markus Hoffmann.

Runt Östersjön finns det 34 miljoner hektar åkerareal, varav 3 finns i Sverige.

– 17 miljoner hektar odlad mark finns i Polen och där bor det ju också betydligt fler människor.

Markus Hoffmann berättar att de polska bönderna är sämre än de svenska på en del saker – och bättre på andra.

– De har en bristande gödselhantering från djuren och det finns inga lagkrav på gödselvårdsanläggningar. De kan lägga sina gödselstackar som sedan läcker ut i grundvattnet eller via snösmältning ut i diken och vidare ut i vattendrag, säger han.

Viktig EU-fråga

Den andra hjärtefrågan som LRF driver tillsammans med WWF är att göra Östersjö-frågan till en tydligare EU-fråga.

– Vi ser till exempel att EU har en piska i form av nitratdirektivet. Där tvingas en massa lantbrukare till olika åtgärder. Sedan har EU även en morot i form av ekonomiskt stöd om man gör åtgärder utöver rådande lagstiftning.

Han talar om fyra viktiga åtgärder:

Att man anlägger våtmarker.

Skyddszoner kring vattendragen.

Att fånggrödor odlas.

Att man vårplöjer i stället för höstplöjer.

– Det här kan man som lantbrukare få betalt av EU för att utföra. Vi vill att detta ska vara ett motto.

Även i Sverige kan lantbrukarna bli bättre i sitt arbete för att minska övergödningen.

– De svenska lantbrukarna kan bli ännu duktigare på att anmäla sig till den här kampanjen. Det finns plats för fler lantbrukare att anmäla sig och sedan är det viktigt att man använder de här fyra åtgärderna för att ta del av EU:s miljöstöd fullt ut.

Är ekologiskt odlat spannmål bättre ur övergödningssynpunkt?

– Det behöver forskas mer kring detta men man kan säga att ekologiskt odlat inte är någon garanti i detta sammanhang. Vad vi hittills vet är det ingen lösning på Östersjöns problem. Ekologiskt odlat ger mindre skörd och då måste man odla på en större yta. Det här är en svår fråga.

Klimathot och reningsverk

En annan sak som Markus Hoffmann anser är viktigt är reningsverken som kan vara undermåliga i Sverige, men framför allt i andra länder runt Östersjön.

– De svenska reningsverken har ganska hög fosforrening men inte lika hög kväverening. Men reningsverken i de baltiska länder behöver byggas ut dramatiskt, även om det görs stora investeringar där.

Han ser trots allt optimistiskt på framtiden.

– Vi gör ju miljöåtgärder i dag som vi inte gjorde för tio eller femton år sedan. Jag tror vi kommer göra åtgärder om tio eller tjugo år som vi inte gör idag och forskningen ger oss nya metoder. Jag tror man kan se stora vinster i att samordna klimatarbetet och övergödninsarbetet. Det saknas en sådan samordning i dag och klimatförändringarna kan leda till en ännu större övergödning.