Terrorn kan inte tysta oss

Aftonbladets chefredaktör: Det fria ordet är den första byggstenen i en demokrati.

Knivhugg i mage och rygg på Sveriges Televisions korrespondent Bert Sundström.

Ett i raden av de systematiska våldsdåden mot journalister i Kairo.

Våldet är vad Mubaraks regim tror ska stoppa revolten och kraven på demokrati.

Det är nu viktigt att säga det för oss självklara: Det är oacceptabelt.

helskärm

Det fria ordet är den första byggstenen i en demokrati. På torget i Kairo praktiserar nu folket det fria ordet för att välta en totalitär, förtryckande regim.

Men det fria ordet reser ingenstans och påverkar ingenting utan medier. Denna gång startade revolten i det som kallas sociala medier. Unga, teknikdrivna människor samlade upproret och organiserade demonstrationerna via medier som Facebook och Twitter.

Blixtsnabba, svåröverblickbara och okontrollerbara nätverksmedier. Regimen svarade med att försöka stänga ner internet i Egypten.

I flera dagar har vi tack vare journalisters arbete kunnat följa de dramatiska demonstrationerna. Händelserna sätts i ett sammanhang och vi får analyser av journalister. Här i Sverige inte minst genom kollegan Bert Sundströms kunniga rapportering i Sveriges Television.

Regimens svar är nu blodigt och brutalt. Bert Sundström ligger allvarligt skadad, knivhuggen i mage och rygg.

Beskedet när hans kollegor sökte efter honom på telefon säger en del om den regim som bär skulden för attentatet:

”Er man finns hos den egyptiska regeringen, hos militären. Vill ni horungar ha honom, så kom och hämta honom.”

Så talar de mörkerkrafter som nu bedriver en vedervärdig terror mot journalister.

Aftonbladets team Karin Östman och Krister Hansson greps i onsdags och fördes till ett fängelse där de hotades till livet.

Vår norska systertidning VG:s team misshandlades och hotades med kniv på väg till flygplatsen i Kairo.

CNN:s reporter Anderson Cooper har misshandlats och BBC-korrespondenten Rupert Wingfield-Hayes greps av säkerhetspolisen och satt i timtal med handklovar och ögonbindel.

Häxjakten på journalister har ett tydligt syfte: att sprida skräck och minska rapporteringen. Rykten spreds ihärdigt i Kairo

i går kväll om att hemliga styrkor tar sig in nattetid på de hotell där journalisterna bor och för bort några slumpmässigt utvalda.

Terrorn skrämmer och sprider rädsla. Tro inget annat. Men den kommer inte att tysta rapporteringen från Egypten. Det hjälper om du tror på det.

Reportrar utan gränser manar nu journalister till samarbete för att göra arbetet så säkert som möjligt. Jag vill ge er ett litet exempel på det från i onsdags. Jag satt i ett möte i en helt annan fråga med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson när vi avbröts av beskedet att mina medarbetare var gripna och försvunna utanför Kairo.

Thomas reagerade utan en sekunds tvekan och erbjöd omedelbart hjälp att via sina medarbetare på plats efterforska vad som hänt med Aftonbladets team.

Jag är mycket tacksam för den gesten.

I den iskyla man känner inombords vid ett sådant besked fanns i samma stund den omtanke och stöd som är bästa försvar mot det våld som nu riktas mot dem som berättar för oss här hemma om världsnyheterna i Egypten.

I går kväll satt jag i samtal med vår reporter Karin Östman i Kairo om säkerhetssituationen. Det är svåra bedömningar där läget ändras timme för timme.

Aftonbladet kommer självklart att fortsätta att rapportera om händelserna

i Egypten. Så är det lätt att skriva och viktigt att göra. Men minns att det är människor som utför detta farliga arbete på plats.

Människor med familjer och ett liv i ett annat land. Vad som driver dem är olika från person till person.

Men sänd gärna en tacksamhetens tanke till alla de journalister som nu bokstavligen riskerar sina liv för att berätta för dig om en historisk händelse.

Detta har hänt: dag för dag

Den 25 januari

Efter att folket genom protester lyckats tvinga bort Tunisiens president Ben Ali från makten, börjar ungdomar och studenter i Egypten att demonstrera ute på gatorna i Kairo. De kräver att president Hosni Mubarak ska avgå efter 32 år som president. De vill också ha yttrandefrihet samt bättre levnadsvillkor.

Protesterna sprider sig snabbt till flera andra stora städer, som Alexandria, Suez, Ismailya och Mansura i Egypten.

Den 26 januari

Dagen efter att demonstrationerna har börjat utlyses undantagstillstånd i Egypten. Demonstranterna trotsar utegångsförbudet och rapporter om ökat våld mellan polis och demonstranter börjar att rapprteras.

Den 27 januari

Flera rapporter om dödsfall kommer in och mer än tusen personer ska ha gripits av säkerhetsstyrkorna.

Myndigheterna stänger av internet och telefonnätet i stora delar av Egypten.

USA:s president Barack Obama uttalar sig för första gången om händelserna i Egypten. Han uppmanar regeringen till återhållsamhet och säger att Egypten behöver genomgå politiska reformer.

Den 28 januari

Protesterna fortsätter i Kairo och flera av de stora städerna. Muslimska broderskapet ansluter sig till protesterna. Mer än 70 människor rapporterats ha dött och runt tusen skadats i protesterna. Internet och telefonnätet ligger fortfarande nere i stora delar av Egypten.

Under fredagskvällen talar för första gångens sedan protesterna president Husni Mubarak till nationen. Mubarak meddelar att hela regeringen avgår och att en ny ska tillsättas. Men han själv sitter kvar vid makten.

Den 29 januari

Minst 50 000 människor trotsar utegångsförbudet i Kairo och fortsätter att kräva Mubaraks avgång. Mobbar har börjat plundra affärer och civila bildar medborgargraden för att skydda hem och affärer. Under natten har beväpnade gäng och tjuvar brutits sig in på Egyptiska museet i Kairo. Två mumier slogs sönder och kulturskatter ska ha stulits samt vandaliserats.

Den 30 januari

UD avråder från resor till Egypten. Resebolagen börjar flyga hem alla svenska turister. President Hosni Mubarak visar inga tecken på att avgå utan bestämmer istället möte med den nye vicepresidenten Omar Suleiman och nya premiärministern Ahmed Shafiq, för att diskutera den nya regeringen.

Den 31 januari

Mer än 250 000 människor samlas på Tahrir-torget för att visa sitt missnöje med presidenten. EU:s utrikesministrar manar de "de egyptiska myndigheterna att inleda en ordnad övergång till ett brett regeringsalternativ med full respekt för lagen, mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter."

Den 1 februari

Över en miljon människor samlas under tisdagen på Tahrir-torget i Kairo. Efter åtskilliga timmar av protester meddelade president Hosni Mubarak på tisdagskvällen att han inte ställer upp för omval som president och att han inte planerar att lämna över makten til sin son. Men demonstranterna kräver hans omedelbara avgång, inte en avgång i september, som presidenten själv vill.

Den 2 februari

På eftermiddagen inträffar det som alla fruktat. De fredliga protesterna urartar i blodbad. Mubarakanhängare, som enligt rapporter transporterats i bussar till Tahrir-torget, drabbade samman med protestanterna. Armén, som sedan tidigare slagit en järnring runt torget, stod passivt och såg på. Fem personer dog och över 1500 människor skadades.

Aftonbladets utsända hålls mot sin vilja i tre timmar av egyptisk miltär och hotas till livet.

Den 3 februari

Oroligheterna och protesterna fortsätter. Mycket aggression riktas mot journalister. SVT:s reporter Bert Sundström kidnappas och hålls av okända män innan han sju timmar senare hittas, svårt skadad, på ett sjukhus i Kairo. Han är knivskuren i ryggen och har skallskador. Under natten opereras han och läget uppges vara allvarligt men stabilt.

Den 4 februari

”Dagen D”, som den kallas. Demonstranterna har hela tiden krävt att Mubarak ska avgå denna dag – vilket inte händer. Men enligt Carl Bildt är det en tidsfråga. Den första journalisten rapporteras död.

Källa: SvD och Aftonbladet


Carina Bergfeldt