EU på väg mot australisk lösning i flyktingfrågan
SALZBURG. Slutsatsen efter EU-toppmötet i Salzburg kan bara bli en.
I migrationsfrågan är EU på väg mot en australisk lösning.
Eftersom man inte kan få till omfördelning av flyktingar så vill man helt enkelt hindra dem från att nå Europa.
Alla verkar ense om att EU behöver en gemensam flyktingpolitik för att unionen inte ska splittras och att det system som finns i dag inte fungerar. Oenigheten gäller hur ett nytt system ska se ut.
Länge har Tyskland, Sverige och ett stor antal länder drivit på för en tvingande omfördelning av flyktingar mellan EU:s 28 medlemsländer. Men i takt med den allmänna politiska högervridningen har motståndet bara ökat. Först var det Ungern och några forna öststater. Nu går länder som Italien och Österrike på samma linje.
Därmed är det i praktiken omöjligt att köra över de som vägrar.
Ingen har formulerat EU:s nya linje tydligare än EU:s nya stjärnskott, Österrikes unge förbundskansler Sebastian Kurz, värd för mötet här i Salzburg. Österrike är EU:s ordförandeland det närmaste halvåret och har därför extra stor påverkan på i vilken riktning EU går.
Så här sa Kurz när mötet inleddes. Han upprepade i princip smama sak efter mötet.
Biljett till Europa
– Fokus måste lika på att hindra båtarna med migranter att lämna Afrika. Lyckas båtar ändå ta sig mot Europa måste de skickas tillbaka. Annars kommer, så länge det ligger en biljett in i Europa i båtresan, migranterna att fortsätta göra den farliga resan.
De som skickas tillbaka ska föras till så kallade landstigningsplattformar där de ekonomiska migranterna ska skiljas från de som har verkliga asylskäl. Vem som ska ta emot dem som får asyl är dock oklart. Inte heller finns idag några länder som sagt sig beredda att hysa asylläger.
Han sa det inte rent ut men det Kurz formulerar är en strategi som ligger mycket nära den Australien tillämpat de senaste åren. Ingen flykting som kommer båtvägen får sätta sin fot i Australien. Militären stoppar båtar till havs och för dem tillbaka. Om man inte vet vart så förs flyktingarna till ö-nationer som Australien samarbetar med. Men inte ens om de beviljas asyl får de komma till Australien.
Successivt har EU rört sig i denna riktning de senaste åren och mycket talar för att det blir EU:s linje framöver helt enkelt därför att det inte går att enas om en obligatorisk omfördelning.
Maktkamp
Det är dock en maktkamp som pågår. Enligt källor med god insyn i förhandlingarna finns det fortfarande en stor majoritet som vill ha ett omfördelningssystem. Drivande är Sverige, Tyskland och Frankrike. Men det finns ingen enighet om hur ett sånt system skulle se ut.
Kurz låter lite överlägsen när han kommenterar de som vill ha en omfördelning.
– Vi kan diskutera det i flera år till men chansen att vi kommer till en lösning är försumbar. Vägen till en gemensam migrationspolitik går inte via omfördelning.
I praktiken är det enda EU:s länder är eniga om att man ska ta emot så få flyktingar som möjligt. Ingen vill ha en situation liknande den hösten 2015. Rädslan för att bli ett attraktivt land för flyktingar är större än viljan att hitta ett fungerande omfördelningssystem, större än viljan att till fullo upprätthålla asylrätten.
Skicka tillbaka båtar
Därför finns den en attraktion i förslaget om att skicka tillbaka båtar och införa asylcenter i Nordafrika där Egypten nu förs fram som ett lysande exempel som EU borde förhandla djupare med.
Länder som Sverige är inte drivande i detta men motsätter sig inte heller en sådan lösning. Alla inser att en ny stor flyktingström på grund av en blodig slutstrid i Syrien eller nya krig i Mellanöstern skulle ha en extremt destabiliserande verkan på EU.
Därför är också alla försiktigt positiva till att stärka EU:s yttre gräns genom att utöka gränsstyrkan Frontex med 10 000 man. Detaljerna återstår att reda ut eftersom många länder inte gärna vill lämna ifrån sig makten över sin gräns till en EU-styrka.
Men momentum ligger helt klart hos dem som vill förhindra flyktingar och migranter att nå EU medan de som vill upprätthålla asylrätten hamnat på defensiven.