Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

Vännerna: så minns vi Kristian Gidlund

Publicerad 2013-09-18

"Det betydde väldigt mycket att han pratade om döden som han gjorde"

Kristian Gidlunds ord berörde läsarna och lyssnarna på djupet.

Vännen Anders Sjöqvist beskriver hans sista tid.

– Han dog i sitt föräldrahem och det tror jag att han var nöjd med, säger han.

På lördag skulle Kristian Gidlund skulle ha fyllt 30 år.

Hans blogg, I kroppen min, blev en av Sveriges mest lästa privata bloggar och den resulterade i en bok med samma namn.

Det senaste året har Anders Sjöqvist, förläggare och vän följt Kristian i hans kamp.

Sista tiden hos föräldrarna i Borlänge

– Vi pratades vid för ett par veckor sedan, då var han väldigt svag och hade svårt att kommunicera. Efter det samtalet pratade jag i stället med hans bror, mamma och pappa.

Sista tiden tillbringade Kristian Gidlund i sitt föräldrahem i Borlänge med sin mamma, pappa och syskon.

– Jag tror att det var väldigt lugnt. När man går igenom någonting sådant här får man färre och färre vakna och medvetna stunder per dag. Man sover mycket och får mycket mediciner, säger Anders Sjöqvist.

Journalisten Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter och Kristian Gidlund jobbade tillsammans dagligen förra året med magasinet Miss World.

"Hade stort civilkurage"

– Jag vill att folk ska veta att han var precis som man tror när man hör honom sommarprata eller läser hans blogg. Han tog sig tid och såg människorna han hade framför sig. Han hade också ett stort civilkurage. Han sa ifrån om han tyckte att något var fel och kunde bli så arg, på ett bra sätt.

Delar av vinsten från sin boken skänkte Kristian Gidlund till organisationen Ung Cancer.

Julia Mjörnstedt, ordförande i Ung Cancer, menar att Kristian Gidlund raserade bilden av hur man kan förväntas bete sig när man är drabbad av cancer.

– Han berättade på ett naket, ärligt sätt och beskrev tusen tankar och känslor, säger Julia Mjörnstedt.

"Inte som i amerikanska filmer"

– Han skrev på ett ärligt sätt. Det var inte som i amerikanska filmer där det mest handlar om att man tappar håret och de drabbade accepterar att de ska dö. Han berättade på ett naket, ärligt sätt och beskrev tusen tankar och känslor. Att man vissa dagar bara vill slåss, andra dagar är ledsen, vissa dagar är normala och ibland kan man till och med skratta.

– För oss som är eller har varit drabbade betydde det väldigt mycket att han pratade om döden som han gjorde.

Julia Mjörnstedt beskriver honom som en förebild och inspirationskälla för många människor.

"Fick mig att uppskatta det jag har"

– Det är väl klyschan, han fick mig och väldigt många andra att uppskatta det man har. Bara att kunna gå på toaletten själv eller ha energi att kunna bråka med någon är en lyx och ynnest.

Pelle Lidell, musikförläggare och före detta jurymedlem i Idol, gav Kristians band Sugarplum Fairy skivkontrakt 2002.

Han minns första mötet med bandet när de gjorde en av sina första spelningar i Stockholm.

– Jag blev helt tagen av bandet. Låtarna, scenuttrycket, allt var klart.

"Bär alltid med mig i mitt hjärta "

Kristian Gidlund blev snart en nära vän.

– Varje gång man träffade honom blev man glad. Han hade ett brett spektrum av goda kvalitéer som människa. Alla som läste bloggen förstår vad jag menar.

Mot slutet, när Kristian blev sämre, tvingades han allt oftare att ställa in träffar.

– Man ville ju att det ska vara normalt som förr i tiden, men det var det inte när döden låg hängande som en våt jävla trasa. Han är en kille som jag alltid kommer bära med mig i mitt hjärta.

"Strålande tillsammans med barn"

Kristian Gidlund gav i sitt sommarprat uttryck för sin sorg att aldrig få bli pappa, en sorg som Pelle Lidell delar.

– Det är för jävligt att han inte fick bli farsa. Han var strålande tillsammans med min dotter, full av upptåg.

Kristian Gidlunds hyllade sommarprat i P1 blev ett av de mest uppmärksammade programmen under hela sommaren.

Lena Tideström-Sagström var producent för programmet, som hon beskriver som ett av de finaste uppdrag man kan få.

– Nyheten om hans bortgång känns otroligt vemodigt och sorgligt, även om jag teoretiskt var inställd på det.

"Kopiösa mängder mejl"

Sommarpratet mötte en otrolig respons från lyssnare.

– Jag fick kopiöst mycket mejl och meddelanden på Twitter. Människor har skrivit så fantastiskt om hur hans program träffar dem rakt i hjärtat och hur han hjälper dem. Han berörde så mycket.

Lena kopierade allt i långa listor och mejlade till Kristian.

– Han häpnade över responsen, säger hon.

Hon beskriver hur Kristian Gidlund inte kunde acceptera att arbetet med sommarprogrammet sköttes annat än helt professionellt, trots hans hälsotillstånd.

– Hur sjuk han än var ville han prestera på topp och det gjorde han verkligen.