Tyskland: Ytterhögern sätter press på Scholz
Uppdaterad 2024-06-10 | Publicerad 2024-06-09
Högerextrema AFD ser ut att bli näst största parti i det tyska EU-valet efter konservativa CDU/CSU, vilket sätter press på Olaf Scholz koalitionsregering.
– De interna striderna kommer inte att lösas så lätt, säger statsvetaren Valentin Kreilinger.
Trots flera skandaler under valkampanjen går AFD starkt framåt i Tyskland, inte minst i före detta Östtyskland, visar de preliminära resultaten enligt tysk tv.
Partiet får totalt ett stöd på nära16 procent, att jämföra med CDU/CSU:s dryga 30 procent. Olaf Scholz socialdemokratiska SPD får nöja sig med 14 procent, medan De gröna landar på 12 procent och liberala FDP på 5 procent.
Resultatet, om det står sig, sätter press på samlingsregeringen, där samtliga partier tappade, konstaterar Valentin Kreilinger, statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).
– De interna striderna i regeringen kommer inte att lösas så lätt. Budgeten för nästa år är en nyckelfråga och den blir ingen enkel sak att enas kring nu.
Unga nobbar De gröna
Bakom de stora partierna landar nybildade vänsterrörelsen BSW på 4 procent och vänsterpartiet Die Linke på 3 procent. Ett överraskande bra val tycks även det paneuropeiska partiet Volt göra med 3 procent.
Jämfört med valet 2019 är det framför allt De gröna som backat – från 20,5 procent då till 12 procent nu. Enligt vallokalsundersökningen är det framför allt många unga som övergett partiet. Samtidigt har AFD ökat med tio procent bland väljarna under 30 år rapporterar tv-kanalen ZDF.
Viktiga regionval
Om helgens resultat får bäring på framtida val får Scholz och de andra svar på redan i september.
Då går tre förbundsländer i östra Tyskland – Sachsen, Thüringen och Brandenburg – till lokalval. Med AFD:s stora framgång i EU-valet kan de traditionella jättarna få problem, säger Valentin Kreilinger.
– Det blir väldigt svårt för dem att tackla de valen. Det tyska partisystemet håller på att ritas om, inte minst med Sahra Wagenknechts BSW, som vill se ekonomisk vänsterpolitik, men ogillar invandring och sanktioner mot Ryssland.