Så visar Zelenskyjs besök vägen mot seger
På det tredje året står Ukraina-kriget fortfarande och väger.
Nu går vägen till seger via ett psykspel på absolut högsta nivå.
Därför är Zelenskyjs besök i Stockholm ett tydligt led i Ukrainas nya plan för att vinna.
För ett år sedan levde fortfarande hoppet att kriget mot Ryssland skulle kunna avgöras på slagfältet.
Men Ukrainas länge emotsedda motoffensiv som drogs igång i juni 2023 misslyckades.
Sedan dess har kriget ännu mer antagit formen av ett utnötningskrig.
Den senaste ryska offensiven till trots ser ingen sida fortsatt ut att kunna besegra den andra militärt.
Allt handlar nu om att hålla i och hålla ut. Producera så mycket materiel och åsamka motståndaren så höga förluster att hans politiska, ekonomiska och moraliska förmåga att fortsätta kriget kollapsar.
Krig slutar typiskt sett inte för att den ena parten vinner – utan för att den andra parten inte längre ser någon väg till seger.
Alltså är vad ledarna tror ska hända framöver minst lika avgörande som det som händer just nu.
Det är i det ljuset man ska se president Zelenskyjs senaste Europaturné, som i dag anlände till Stockholm:
- I Spanien i måndags skrev han under ett säkerhetsavtal värt 1 miljard euro i militärt stöd 2024, inklusive löften om fler Patriot-robotar och Leopard 2-stridsvagnar.
- I Belgien i tisdags morse fick han löfte om ytterligare 1 miljard euro i militärt stöd under 2024, och dessutom 30 F-16-plan, som ska levereras fram till 2028.
- I Portugal, på tisdagskvällen, skrev han under ett tredje säkerhetsavtal, som sträcker sig över tio år och som ska ge minst 126 miljoner euro i militärt stöd i år.
När Sverige, Norge och Island i Stockholm idag skrev på egna tioåriga samarbetsavtal med Ukraina betyder det att hela Norden har liknande avtal på plats.
Sammantaget kommer Sverige, enligt nu liggande plan, att 2026 ha stöttat Ukraina med 105 miljarder kronor.
Långsiktigheten signalerar ett betydande skifte.
Under de första krigsåren började många västländer yrvaket rota i sina tämligen beskedliga lager av krigsmateriel, och skickade det de hittade.
De möjligheterna börjar nu ta slut.
Svenska Försvarsmakten bedömer till exempel att det inte finns mer i förråden att skänka bort.
Att bara skicka pryl efter pryl utan någon övergripande plan – Sverige har hunnit avverka 16 separata militära stödpaket – har nog varit svårt att undvika, men det har samtidigt kommit med många nackdelar. Det har gjort det svårt för Ukraina att planera, och de många olika typerna av vapen har skapat en logistisk mardröm.
Men det största problemet är att ad hoc-paketen inte påverkat Rysslands strategiska kalkyl.
Det är här de de nya långsiktiga säkerhetsavtalen kommer in.
Ukraina är helt beroende av västligt stöd. Därför är Rysslands uppenbara väg till seger att mala på tills vår vilja att hjälpa till har runnit ut.
Avtalen handlar mer än något annat om att försöka övertyga Putin om att det inte kommer ske.