Utländsk dom om surrogatfödsel erkänns av HD

En svensk kvinna som fick barn genom en surrogatmamma i USA ska ses som barnets rättsliga förälder, slår Högsta domstolen fast.

– Man sätter barnets bästa och rätt till privatliv i första rummet, säger forskaren Erik Mägi.

Domen är den andra från Högsta domstolen (HD) som tar upp frågan om att erkänna en utländsk dom om surrogatmödraskap.

En amerikansk surrogatmamma födde barnet, en pojke, 2018. Barnet kom till genom ett anonymt donerat ägg som befruktats med anonymt donerade spermier. Den svenska kvinnan förklarades av en domstol i Arkansas som pojkens rättsliga mor.

Men i Sverige har kvinnan inte erkänts som mamma, och pojken har därmed inte haft någon legal ställföreträdare, som en förälder är.

– Den enda förälder som erkändes i Sverige var en amerikansk surrogatmoder. Det kan drabba barnet exempelvis om snabba beslut måste fattas vid vårdinsatser, och så småningom beslut om vilken förskola man ska gå på och så vidare, säger Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet som forskar om rättsligt föräldraskap.

Kan inte själv välja

Kvinnan ansökte först om att tingsrätten skulle fastställa henne som mor, men fick nej. Även en ansökan om adoption avslogs. I februari ansökte hon i stället om att den utländska domen skulle erkännas i Sverige. Både tingsrätt och hovrätt avslog med motiveringen att det saknas lagstöd. Men HD ger grönt ljus och framhåller att det handlar om barnets bästa.

– Man sätter barnets bästa och rätt till privatliv i första rummet. Det tycker jag och många andra är rimligt. Vi har framfört kritik under en längre tid att barn i surrogatarrangemang kan fara illa. Oavsett inställning till surrogatarrangemang måste man se till barnets bästa. Barnet har själv inte haft möjlighet att välja hur det ska födas, säger Erik Mägi.

Under den tid som kvinnan och pojken levt tillsammans har en faktisk familjerelation uppstått, konstaterar HD. Att erkänna den utländska domen ses som det bästa sättet för pojken att få sin identitet fastställd.

Fler fall framöver

Enligt Erik Mägi finns det ingen risk att HD:s resonemang öppnar för att bakvägen godkänna surrogatmödraskap i Sverige.

– Man godkänner redan adoption vid surrogatarrangemang och det är ytterst få fall där en domstol nekar det, säger han.

Tidigare i år erkände HD en annan dom i USA som rörde en svensk kvinna som fått barn genom surrogatarrangemang i Kalifornien. Nu kan lägre instanser använda båda dessa fall som vägledning, enligt Erik Mägi. Och han bedömer att det kommer att bli fler domstolsavgöranden – så länge lagstiftningen inte ändras.

– Fallet visar än en gång på att svensk lagstiftning har ett tveeggat förhållningssätt till surrogatmödraskap, säger han.

Han efterlyser bland annat en enklare adoptionsprocess och ny lagstiftning kring att erkänna utländska beslut om moderskap.

– I dag finns det bara lagstiftning om erkännande av utländska beslut om faderskap. Lagstiftning om att erkänna utländska beslut om moderskap har setts som en icke-fråga tidigare.