Sista nazisten från koncentrationslägren inför rätta
95-åringen prövas som 19-åring i domstol
Publicerad 2020-07-19
I 75 år har en före detta vakt på nazisternas koncentrationsläger Stutthof levt i frihet.
Nu åtalas den 95-åriga mannen för medhjälp till mord på flera hundra personer — i vad som sägs bli den sista rättsprocessen efter förintelsen.
Det tyska rättsväsendet säger sig vara på väg mot ett bokslut när det kommer till krigsförbrytare från Nazityskland.
Förra veckan yrkade tyska åklagare på tre års fängelse för Bruno Dey, en 93-årig före detta vakt på koncentrationslägret Stutthof nära Danzig, numera Gdansk, i Polen. Den mannen medverkade ”utan tvekan” till mord på över 5 000 människor, enligt åtalet.
I väntan på domen går Tyskland nu vidare med att väcka åtal mot ytterligare en vakt från samma koncentrationsläger.
Det är en 95-årig man, vars identitet ännu inte offentliggjorts, som åtalas för krigsbrott och medhjälp till mord på flera hundra personer.
Eftersom 95-åringen var 19 år när han tjänstgjorde vid dödslägret kommer fallet hanteras av ungdomsdomstol.
Kamp mot klockan efter prejudikat
Rättegången lär bli den sista i sitt slag efter andra världskriget enligt ett uttalande från myndigheterna – som säger sig ha fört en kamp mot klockan för att fälla åldrande före detta SS-medlemmar ända sedan en vägledande dom föll år 2011 mot ukrainsk-amerikanen John Demjanjuk.
John Demjanjuk, född med förnamnet Ivan, anklagades först för att ha varit “Ivan den förskräcklige” – ansvarig bödel för gaskammaren i Treblinka – och åtalades för 100 000 mord. Det gick inte att styrka att Demjanjuk de facto var Ivan den förskräcklige – däremot fann domstolen det senare styrkt att Demjanjuk tjänstgjort i koncentrationslägret Sobibor.
Då skedde något nytt. Blott det faktum att man kunde slå fast att Demjanjuk jobbat på plats räckte för att fälla honom för medhjälp till mord på 28 000 personer, bland annat med argumentet att han måste ha varit medveten om att människor dödades.
Tyskland har kritiserats
Den nya domen blev prejudicerande och öppnade upp för att ställa fler överlevande SS-medlemmar inför rätta. År 2016 dömdes exempelvis Oskar Gröning, känd som ”Bokhållaren i Auschwitz”, till fyra års fängelse för medhjälp till mord på 300 000 judar, utan bevis för inblandning i något specifikt dödsfall.
Det tyska rättsväsendet har kritiserats för att inte utkräva ansvar från de många SS-vakter som tjänstgjort på koncentrationsläger under Förintelsen. Bland de 6 500 som jobbade vid Auschwitz och överlevde har bara 49 dömts, exempelvis.
Något som delvis förklarats med svårigheter att definiera den personliga skulden under Hitlers ledning. Men också med att många nazister fortsatt länge fanns kvar på maktpositioner inom tyska myndigheter.
– Direkt efter krigets slut riktade myndigheterna också endast in sig på de som hade direkta kopplingar till brott, så som några av nyckelpersonerna i Nürnbergrättegångarna, säger advokaten Rajmund Niwinski, som representerar de överlevande offren, till The Independent om hur 93-åriga Bruno Dey exempelvis kunnat leva ett helt vanligt liv efter Förintelsen.
Från gaskammare till bageri
SS-vakten Bruno Dey sadlade om till bagare efter sin tjänst vid gaskamrarna. Han gifte sig, fick två döttrar och levde som pensionär i Hamburg när utredare plötsligt hittade en SS-uniform med Deys namn år 2016.
Och Demjanjuk, som dömdes 2011, hade flyttat till USA, bytt namn och levt ett stillsamt liv som bilmekaniker i 30 år innan han pekades ut som krigsförbytare, något som skildras i Netflix-dokumentären ”The devil next door”.
Hur den nu åtalade, ännu oidentifierade, 95-åringen levt sitt liv under de 75 år som passerat efter krigets slut är ännu okänt. Likaså hur han identifierades och varför det tagit nio år efter den prejudicerande domen att väcka åtal.
Experter ska nu ta ställning till huruvida den åtalade är i tillräckligt god form, med hänsyn till hans ålder, för att kunna ställas inför rätta.