Svensk ”regnbågskam” sätter nytt världsrekord

Ett svenskt chip, en dansk laser och fiber från Japan har fört över mer information på en sekund än hela den globala internettrafiken.

Nu hoppas forskarna bakom världsrekordet att tekniken kan användas för att revolutionera hur data överförs och lagras.

1,8 petabit data per sekund är väldigt mycket data. Det är all världens internettrafik under samma tid, fast dubbelt. Det är också världsrekord.

– Det här har potential att revolutionera flera områden. Det är teknik som i princip kan massproduceras, säger Victor Torres Company.

helskärm

Tusentals lasrar

Han har lett den forskargrupp på Chalmers tekniska högskola som utvecklat chipet och som därefter användes av forskare vid Danmarks Tekniska Universitet (DTU).

Med hjälp av fiber från Japan riktade de en laser på chipet som innehåller en så kallad frekvenskam. Resultatet blev ett regnbågsspektra av färger (frekvenser) som var och en har potential att skicka information.

– I dag inom fiberoptiska kommunikationssystem använder man många lasrar, en laser är en kanal skulle man kunna säga. Som om du tänker tv-kanaler. Den ena är HBO, den andra Netflix och så vidare. I en del krävande saker, som artificiell intelligens, krävs flera tusen lasrar. Med det här (chipet) kan man underlätta den dataöverföring som krävs och minska elförbrukningen, säger Torres Company.

helskärm

Mängder av ettor och nollor

Själva tekniken är, så klart, avancerad. En grov förenkling av det bakomliggande är att all digital data är antingen ettor eller nollor, kombinera ihop dem på rätt sätt och du får den här texten, en bild på Mona Lisa eller Beethovens samlade verk.

Hur data överförs från en plats till en annan är också komplext, men inom fiberoptik – alltså långa fysiska kablar – handlar det som namnet antyder om ljus. Inte sällan om ”lasrar” som skickar information från en plats till en annan supersnabbt. Via kablarna överför lasrarna en väldig mängd ettor och nollor ultrasnabbt till en annan plats. Som ett hyperkvickt meddelande på morsekod.

– Inledningsvis kan det här vara aktuellt för datacenter och kommunikation mellan dem. Nu har vi fått det att funka i labbet. Men det krävs mer forskning och ingenjörskonst för att kunna integrera det här i existerande infrastruktur.