De ska skydda Sverige från det otänkbara

I Natos policy är det tydligt att medlemsländerna ska stärka sitt skydd mot kemiska, biologiska och nukleära hot. Trots det nämns hoten bara i förbifarten i Försvarsberedningens slutrapport.

I Sverige är ett enda kompani spjutspetsen i försvaret mot massförstörelsevapen.

Solen steker över övningsområdet i Karlskrona. Bakom masker och i full skyddsdräkt sliter fyra värnpliktiga i och utanför en lastbil. Det är slutövning och soldaterna har fått i uppdrag att sanera en väg. I fronten sitter fyra munstycken, utformade för att spruta ut medel som oskadliggör dödligt nervgift.

– Det optimala vädret för att arbeta är omkring fem grader med den utrustningen vi har. Och nu är det närmare tjugo grader varmt, säger Knut Drevhammar, 20-årig värnpliktig från Östersund, och tillägger:

– Man får bara bita ihop och tänka goda tankar.

Han är en av soldaterna som utbildas vid CBRN-kompaniet vid Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå. Bokstavskombinationen låter kanske odramatisk, men står för kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot, helt enkelt massförstörelsevapen.

Enligt Nato är hotet ”fortsatt centralt och utvecklande” och alliansen ska fortsätta att stärka sitt försvar mot det.

”Inte jättevana”

Nato pekar ut Ryssland som det främsta hotet. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har tårgas antagligen satts in i Ukraina, i strid mot kemvapenkonventionen. Ryssland har också pekats ut för att ha förgiftat ex-spionen Sergej Skriphal i England 2018, liksom den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj 2020.

Förutom Ryssland nämns terrorister, Kina, Nordkorea och Syrien som potentiella CBRN-hot för alliansen.

– En del i komplexiteten ligger i att gränserna både förflyttas och suddas ut. Det kommer nya ämnen. Det sker en ständig utveckling på det här området, säger Jan Demarkesse, överste och ställföreträdande för strategisk planering i försvarsstaben.

– Det är tydligt att vi måste följa det här väldigt noga och kunna vara med på vad som händer, fortsätter han.

Han var tidigare chef för Skyddscentrum i Umeå, där CBRN-kompaniet ligger, och har sett hotet förändrats. Man var helt enkelt för få.

– Vi hade ju inga volymer. Man var tvungen att prioritera hela tiden, säger han om synen under 2010-talet.

Men Rysslands illegala annektering av Krimhalvön 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har ändrat allt. I Sverige återinfördes värnplikten efter att ha legat vilande i flera år.

Årets värnpliktskull vid CBRN-kompaniet i Umeå krigsplaceras vid Örlogsbasen i Karlskrona. Genom att rotera årgångarna är tanken att alla vapengrenar med tiden ska få kompetensen. Årets slutövning sker därför tillsammans med marinen.

– Det blir en mer nischad typ av sanering av fartyg, båtar, hamnar och kajer. Det är ju någonting som vi kanske inte är jättevana vid uppe i Umeå, men som vi måste se till att lösa här nere, säger Klara Ögärd, värnpliktig från Göteborg.

Större kullar

78 värnpliktiga ryckte in förra året på CBRN-kompaniet. I årets kull kommer de att vara 110.

– Vi bygger större volymer. Det liknar det vi hade en gång på 1980- och 1990-talen, säger Peter Nilsson, chef för det värnpliktiga kompaniet.

Alla svenska förband ska ha en grundförmåga att ta hand om sig själv och skydda sig mot kemiska, biologiska och nukleära hot. Det CBRN-kompaniet kan göra är mer specifika uppgifter, som att sanera fordon eller smittade områden.

– Det kan inte det generella förbandet göra. Och vi kan också provta och ta reda på vad tusan har motståndare använt, säger Nilsson.

Vid Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå finns två mobila laboratorier. Här finns civilanställda experter, som utifrån prover som kompaniet tar i fält kan identifiera stridsmedel. Under pandemin visade man att laboratoriet kunde användas skarpt för att analysera coronaprover. Personal och värnpliktiga satte också upp en tillfällig CBRN-stab i Folkhälsomyndighetens lokaler där man hjälpte till med provtagning.

Men trots riskerna och Natos policy nämns CBRN bara i förbifarten i Försvarsberedningen nyligen presenterade slutrapport. Men Jan Demarkesse vid försvarsstaben tycker inte att det är att likställa med att man inte satsar på området.

– Jag uppfattar det som att vi gör en materiell satsning nu, vi gör en utbildningssatsning och det här finns med som en naturlig del i våra övningar, säger han.

Blir bättre

Peter Nilsson konstaterar diplomatiskt att man alltid vill ha mer, men att även han upplever att området är prioriterat inom Försvarsmakten.

I och med större värnpliktskullar, så småningom med repetitionsövningar, kommer kompetensen sakta men säkert att växa. Detsamma gäller materialet. Försvarets materielverk beskriver budgeten som ökande. Nya andningsskydd, underställ och skyddsdräkter har beställts. Fler saneringssystem kommer, liksom moderna sensorer. Drönare, som från ovan kan upptäcka farliga ämnen, kan bli nästa stora steg.

– Vi har lagt beställningar för en lång tid framöver. Och det är betydande leveranser som vi väntar på, säger Peter Nilsson.

Maja Ernolf från Stockholm beskriver värnpliktstiden vid kompaniet som ”bättre än jag någonsin kunnat tro”.

– Jag tycker det känns så extremt viktigt att man lägger mer tid och mer krut på att faktiskt lära ut de här sakerna, med tanke på att det kan leda till extrema resultat, säger hon.