Linus jagades av björn under joggingtur
Björn galopperade i hälarna
Publicerad 2020-07-01
Linus Karlsson, 22, kunde inte sova på tisdagskvällen, så han gav sig ut på en springrunda i Ljusne, Gävleborg.
En annan som inte sov var björnen, som började jaga honom när de möttes.
– Jag var livrädd, jag tänkte inte så mycket. Flyktinstinkten tog vid och adrenalinet pumpade, det var bara att springa, säger han.
Brist på innebandyträning under sommaren kan göra att man får spring i benen.
Så var det för Linus Karlsson, 22, som snörade på sig joggingskorna ungefär kvart över tolv på tisdagskvällen, i hopp om att kunna somna efteråt.
– Det var en skön tur, jag sprang över skolgården och sedan ner på en asfalterad gångväg.
När han sprang förbi ett buskage smällde det till i skogen. Han fortsatte springa, men hörde ett krafsande ljud i asfalten bakom sig.
– Då vände jag mig om och kikade samtidigt som jag sprang, och då ser jag att det är en fullvuxen björn som jagar mig.
Sprang allt han hade
Joggingturen förvandlades till ett sprintlopp med livet som insats. Linus satte fart mot ett bostadsområde som han såg, men när han hade kommit halvvägs galopperade fortfarande björnen bakom honom.
– Jag var livrädd, jag tänkte inte så mycket. Flyktinstinkten tog vid och adrenalinet pumpade, det var bara att springa.
När han kom in i bostadsområdet tittade han bakom sig igen och då var björnen borta. Men Linus själv kände att det var bäst att springa hem.
– Jag sprang det snabbaste jag kunde. Jag tog inte hastigheten på mig, men fort gick det.
Björntips svåra att följa
Gävleborgs län är ett ganska björntätt område. Enligt branschtidningen Svensk jakt ska det funnits runt 450 björnar i länet 2017, som har ett förvaltningsmål på 360 björnar.
Själv har Linus aldrig sett en björn. Han har hört flera tips om hur man ska göra när man träffar på en, som att gå lugnt, titta den i ögonen, prata försiktigt eller lämna en tröja. Men Linus menar att tipsen är svåra att följa i skarpt läge.
– När den redan springer mot en så är man inte så sugen på att stanna och lämna en tröja. Då springer jag hellre.
Pappa trodde på grävling
Det var först när Linus kom hem som han förstod allvaret. Han väckte han sina föräldrar för berättade vad som hänt. Hans pappa frågade om det möjligtvis kanske var en grävling han sett.
– Då svarade jag att jag vet hur man ser skillnad på en björn och en grävling.
Björnjakten gjorde inte det enklare för Linus Karlsson att somna. Men någonting har han lärt sig efter händelsen.
– Jag kanske inte ska ut och springa mitt i nätterna. Och om man är ute och springer kanske man inte ska göra det helt själv.
