Orban monterar ned Ungerns demokrati - EU betalar
Viktor Orban har ägnat de senaste åtta åren åt att bit för bit montera ner Ungerns demokrati.
Värst av allt; han har gjort det med pengar från EU.
Om fler länder väljer Ungerns väg ligger Europa risigt till.
För de flesta är hårdföre Orban ansiktet utåt för det Europa som är emot invandring och islam. En förebild för högerpopulister runtom i västvärlden. Europas Trump.
Men massinvandringsspöket är bara ett verktyg för honom att behålla makten och förändra Ungern i auktoritär riktning. Han följer samma koncept som Rysslands Vladimir Putin.
I arbetet med att bygga en väljarbas har förbättringen av Ungerns ekonomi och infrastruktur varit en viktig faktor. Här har Orban haft god hjälp av EU, däribland svenska skattebetalare.
2016 fick Ungern, enligt Washington Post, 55 miljarder kronor från EU:s utvecklingsfonder som byggts upp av skattepengar från EU:s medlemsländer. Fonderna är till för att hjälpa de fattigaste och färskaste EU-länderna att komma ikapp sina rikare syskonländer.
Samma år bidrog Ungern med 12 miljarder i medlemsavgift till EU.
Mini-Ryssland
Med enda handen tar Orban emot gigantiska subventioner från det EU medan han med den andra våldför sig på unionens grundläggande värderingar om frihet, rättssäkerhet och demokrati och förvandlar Ungern till det han själv kallar en "antiliberal demokrati".
EU pröjsar Orban för att omforma landet, som efter Berlinmurens fall var bäst i klassen i övergången till västlig demokrati, till ett mini-Ryssland.
Det är inte Orbans hatiska inställning till invandrare och flyktingar som är det stora problemet. I en modern och välfungerande demokrati krävs det medier, institutioner och ett civilsamhälle som kontrollerar att de styrande håller sig inom lagens råmärken. Kontrollorgan som Orban monterar ned ett efter ett.
Ungerska media rapporterar flitigt om hur Sverige av flyktingvågen förvandlats till ett obeboligt land medan man med tystnad förbigår anklagelser om korruption hos Orban och hans vänner.
Sista valet
Frågan är vad som händer efter valet.
– Det här valet blir det sista innan Ungern skiftar från vad som redan är en svårt skadad demokrati till vad statsvetarna kallar en fullt utvecklad väljarautokrati, förutspådde statsvetaren Jan-Werner Mueller från Princeton-universitetet i USA i en artikel i New York Times.
En naturlig reaktion vore att resten av Europa reste sig som en man och meddelade Ungern att antingen håller man sig till EU:s grundregler eller så är det bye-bye.
Istället har Europa varit förlamat av obeslutsamhet. EU-topparna kunde inte föreställa sig att ett land skulle välja att gå i riktning mot diktatur. Det var otänkbar och därför finns inge mekanismer för att förhindra det. Ungefär som att ingen före Grekland tänkt tanken att ett land skulle missköta sig så att det kunde tvingas lämna euron.
Värre än brexit
Istället för att motas bort är det fler EU-länder från forna Östeuropa (Polen, Slovakien, Tjeckien) som hängt på Orban-tåget och är på god väg att återförvandla sina länder till en avbild av de kommuniststater som man över en natt lämnade för dryga 25 år sedan.
Men även i Österrike har Orban många beundrare. Landet har sedan några månader ett högerextremt parti i regeringen som hyllar den ungerske premiärministerns idéer.
Tysklands inrikesminister Horst Seehofer tog som ledare för kristdemokratiska CSU emot Orban i Bayern och bidrog därmed till att förvandla honom från en perifer figur till respekterad statsman.
För Europa är detta dåliga nyheter. På ett sätt mycket värre än brexit. Storbritannien går mot någon form av ordnad sorti. Ungern är kvar i EU men agerar för att slita isär unionen och får fler med sig.
Kanske finns det trots allt visst hopp. Den här veckan visar att korrupta ledare kan ställas till svars.
Sydkoreas förre president Park Geun-Hye dömdes till 24 års fängelse för maktmissbruk. Sydafrikas nyss avgångne president Jacob Zuma ställdes inför rätta för korruption.
Orban lever farligt även om han vann valet.