Viktor Orbán är Ungerns starke man – och EU:s stora skräck

Staffan Lindberg

År 1989 stod han på barrikaderna och krävde frihet och demokrati.

På söndagen ser Ungerns premiärminister Viktor Orbán, 54, ut att vinna ännu en jordskredsseger.

Är det nu demokratin ska monteras ner?

Den 16 juni, revolutionsåret 1989.

Den unge mannen som kliver upp för att hålla tal på Hjältarnas torg mitt i Budapest har inte bara visat framfötterna på fotbollsplanen utan också i kommunistpartiets ungdomsförbund.

Men efter att ha hoppat av under militärtjänsten är 26-årigen från landsortsstaden Székesfehérvár, halvvägs mellan Budapest och Balatonsjön, nu en del av den snabbt växande reformrörelsen.

Den unge Viktor Orbán talar inför sina landsmän om frihet och demokrati och kräver att Sovjettrupperna omedelbart lämnar Ungern.

Landets kommunistregim darrar.

Under de kommande veckorna och månaderna skrivs världshistoria. Inför jublande västpolitiker faller diktaturerna en efter en. Folket vinner sin frihet. Växande välstånd och evig demokrati väntar.

Eller?

helskärm

Förlusten en vändpunkt

Knappt trettio år senare är Ungern långt ifrån något demokratiskt mönsterland. Det talas om att en ny typ av auktoritärt styre sprids i EU:s östländer, där begrepp som ”traditionella värden” och ”nationell identitet” spelar en större roll och där valen är fria men inte nödvändigtvis rättvisa. Om ”illeberala demokratier”.

I centrum för den nya rörelsen står mannen från Hjältarnas torg – Viktor Orbán, 54.

Hans första period som premiärminister i en koalition ledd av partiet han varit med om att grunda, Fidesz, slutade med en chockartad valförlust år 2002.

Det blev en vändpunkt i hans politiska liv, enligt BBC.

Förändringarna började. När det allt konservativare Fidesz återtog makten 2010 låg framtidsplanen klar.

Angriper invandrare

Den i dag gifte fembarnspappan Viktor Orbán har sedan dess förvandlat Ungern till EU:s svarta får. Han anklagas för att ha drivit igenom lagstiftning som attackerar domstolarna, civilsamhället och de fria medierna. Livsviktiga grundbultar i varje demokrati.

Premiärministern påstås också ha ritat om kartan över Ungerns valkretsar och gett etniska ungrare i utlandet möjlighet att rösta i ett och samma syfte – att gynna det egna partiet.

Angreppen på invandrare och asylsökande har blivit allt grövre, samtidigt som korruptionsskandalerna runt Fidesz-topparna blivit fler.

Orbáns huvudfiende är inte den ungerska oppositionen – utan den ungersk-amerikanske finansmannen och filantropen George Soros, 87.

”Hej diktator!”

Soros, har, enligt Orbán en hemlig plan för att ”dränka Europa i muslimer”. Och påstås i denna valrörelse ha tvåtusen hemliga agenter på plats, i syfte att avsätta Orbán själv och ersätta honom med en invandringsvänlig ledare.

Orbán har talat om Ryssland, Turkiet och Kina som exempel på framgångsrika länder, medan han tycks älska att angripa EU.

Så tillhör hans hårdaste kritiker också EU:s toppskikt, alltifrån den tyska kanslern Angela Merkel till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som för tre år sedan hälsade på honom med orden:

– Hej diktator!

I Ungern har protesterna mot Orbáns politik varit få och blygsamma. Det folkliga stödet, inte minst på landsbygden, är fortfarande är utbrett.

Bättre levnadsstandard

Handlar det om en reaktion på 1990-talets nyliberalism? En historisk erfarenhet att ha fått kämpa hårdare än andra för sin frihet, som gör att hans tal om nationellt oberoende och försvar av ”kristna värderingar” får större fäste?

Eller handlar det om enklare saker, som ekonomi?

Orbán har fått beröm för att ha räddat landet från en grekiskliknade skuldkollaps. I stället för att drivas från sina hem har många ungrare fått bättre levnadsstandard.

Många ser söndagens parlamentsval som kritiskt.

Antingen får Orbán en historisk tredje period med egen majoritet och kan ostört fortsätta att befästa sin makt. Eller så vinner den splittrade oppositioner en skrällseger.

När Aftonbladet i förra veckan träffade Ungerns gröna oppositionsledare Bernadett Szél uteslöt hon inte ens samarbete med det högerextrema oppositionspartiet Jobbik. Tvärtom.

Demokratins sista chans

– Det är enda sättet att besegra Orbán, sa Szél.

I New York Times skriver den fristående ledarskribenten och Princeton-professorn Jan-Werner Müller att söndagens val troligen är demokratins sista chans i Ungern:

”Val kommer fortfarande att hållas i framtiden, men ett verkligt maktskifte kommer att vara omöjligt.”

Om det är överord lär visa sig. Av opinionsundersökningarna att döma kommer Orbán och hans parti Fidesz att stå som segrare efter söndagens val.

Mannen från Hjältarnas torg kommer att fortsätta att förändra Ungern – och skicka chockvågor ut i Europa.

Fotnot: Läs Aftonbladets reportage om hur Sverige blivit skräckexempel i Ungern här.