AnnKarina ska leva utan mobil, dator och mejl – i ett år

Malin Wigen

AnnKarina Vesterberg är trött på att vara beroende av tekniken och ska ta en paus från det – i ett års tid, skriver Upsala Nya Tidning.

– Jag vill inte att min tid ska ätas upp av det här så mycket som det gör nu, säger hon till Aftonbladet.

AnnKarina Vesterberg, 64, har bestämt sig för att klara sig utan sin mobil, dator och mejl under ett års tid.

– Jag är trött på att vara beroende. Om jag till exempel är ute i skogen och lämnar mobilen hemma så märker jag att jag får en massa impulser. Jag tänker på sms:en jag kan skicka, den jag kan ringa eller att jag ska skriva upp något så att jag inte glömmer det. Hela tiden refererar jag till den tekniken, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker det är kul att lägga ut bilder på Instagram men jag är också trött på att tekniken får så mycket uppmärksamhet.

Den första januari börjar hennes nya liv. Men hon har redan tjuvstartat lite – till exempel är mejlen borta.

– Det är en lång förberedelse, det är mycket att tänka på har jag märkt.

AnnKarina har dessutom förberett omgivningen, hon har frågat folk om de vill bli hennes brevvänner.

– Folk har fått skriva sina adresser i en bok, sådana som jag känner och inte känner.

Hon, som är konstnär, tänker be brevvännerna att säga något om sin relation till mobilen och internet. Sen är tanken att hon ska ställa ut breven.

”Det kommer att bli svårast”

Alla har dock inte gillat hennes beslut.

– En del nära vänner jag väntat mig stöd ifrån reagerade lite aggressivt. Jag anar att det kan bero på att de kanske också skulle vilja eller så ser de att de är beroende.

Det som kommer vara svårast tror hon är att klara sig utan sin dator då hon älskar att titta på Svt play samt titta på Youtube och lyssna på musik. Hon äger nämligen ingen tv.

– Jag har tänkt att när jag bor hotell så kan jag titta på tv, det känns som en grej jag kommer att skapa bara för att få titta på tv.

AnnKarina känner ingen oro för känslan av att vara okontaktbar.

– Det här är ett val jag gör. Jag känner mig inte okontaktbar för det finns ju fast telefoni och så kommer jag nås via brev, och jag kommer att ha utställningar och kurser och så vidare. Jag tänker inte alls att jag kommer att stängas ute från någonting, säger hon och fortsätter:

– Jag skapar mer tid för mig själv plus att jag lyssnar till något som jag känt länge – jag vill inte vara beroende och jag vill inte att min tid ska ätas upp av det här så mycket som det gör nu. Jag är inte emot det men jag är för min egen valfrihet.